Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen fri,med andra fria personer få ingå
vilka avtal som helst och att härvid
obehindrat få använda sig av alla
ekonomiska maktmedel.
Arbetarklassen å sin sida har
gan-.ska liten förståelse för denna rent
formella rätt. Den är skapad såsom
uttryck för den självständige
företagarens behov, har så att säga till
moralisk förutsättning, att ”var och en som
är flitig och duglig kan bli ekonomiskt
självständig”, och mot själva denna
förutsättning utgör lönarbetarklassens
■egen tillvaro en levande protest. I
samma mån som den fria
konkurrensens samhälle börjar falla i spillror
genom sammanslutningarnas växande
betydelse, tvingas arbetarklassen tyvärr
■att taga dessa formella fri- och
rättigheter i försvar mot inskränkningar,
som avse att stärka motpartens
ställning och förringa arbetarens redan
förut svaga möjligheter att skaffa sig
reella förmåner. Men den formella
likställigheten är för arbetarklassen
intet ideal. Den har däremot kunnat
gripas av idéer som ”rätten till
arbete”, ”rätten till arbetets fulla
avkastning”, ”rätten till existens”, allt
mer eller mindre välfunna uttryck för
kravet, att samhället skall i
realiteten sörja för sina medlemmars
välfärd, även 0111 individen därigenom
,skulle berövas några av sina dyrbara
friheter, både att bli miljonär och att
•svälta ihjäl.
Samhällets gemensa m 111 a
ansvar för de enskilda individerna, detta
är den nya moralprincip, som med
arbetarklassen håller på att arbeta sig
fram till erkännande. Den har fötts
~ur klassens omedelbara behov av
sammanslutning och ytterst ur den
gemen-.’samhet i arbetet, den ”socialisering av
produktionen”, som i stigande grad
utmärker våra moderna samhällen.
Det är denna förklaring till de
moraliska motsättningarna, som är
egendomlig för marxismen. Det är från
denna synpunkt man förstår den
marxska satsen, att moralen
egentligen blott är den form, vari
människorna bli medvetna 0111 de djupare
liggande ekonomiska motsättningarna och
utkämpa dem.
När det blir tal om att söka
övertyga borgaren om det nuvarande
samhällets omoraliska karaktär, få vi
vidare komma ihåg. att människan icke
i främsta rummet är en
förnuftsvarel-se. Ilon är drifter och begär, en vilja,
ledd av känslor. Och känslan är i
största utsträckning konservativ, håller
fast vid det gamla och välbekanta.
Vi stå inför människor, som var för
sig vuxit upp i en redan befintlig
moralisk miljö. Från tidiga år lär man
sig betrakta de bestående formerna
för samhällsliv, de gängse
handlingssätten, såsom de enda naturliga och
riktiga, Man ser huru de främja ens
egna intressen och deras som utgöra
ens närmaste omgivning. Alla
människor. med vilka man på grund av
uppfostran och samhällsställning
känner sig förbunden, hysa samma
uppfattning och anse den allena lända till
fosterlandets välfärd. Det är inte bara
på sitt eget samvete man litar, det är
klassens gemensamma åskådning, hela
’”samhällets” förenade erfarenhet,
som har lämnat den enskilde sitt stöd.
Religion och filosofi.
Då man fått ögonen öppna för
styrkan i denna mäniskornas
”vardags-moral”, väntar man sig icke mycket
av en vädjan till den där inre för alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
