Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
människor gemensamma rättskänslan,
.som lägger sig i dagen i filosofers och
religionsstiftares överensstämmande
■etiska lärosatser. I detta hänseende
.skulle man väl kunna åberopa ett
er-farenhetsbevis av en slående styrka.
Har inte ett försök med detta
vädjande till människornas religiösa moral i
.-största utsträckning gjorts av den
kristna kyrkan ? Om detta experiment
I stor stil misslyckats, vad ha vi
socialdemokrater för utsikter att vinna
:något resultat på samma väg?
Isynnerhet som inom vida kretsar av vår
nuvarande borgarklass religionen utan
tvivel upphört att vara en levande
makt.
Även om den efterlängtade
enigheten i moraliska omdömen på detta
högre plan vore verklig, tror jag alltså
inte den kunde ha allt för mycket att
betyda. Och om det nu visar sig. att
•överensstämmelsen även här är långt
mera tvivelaktig än man från början
•ar villig att tro. så utgör detta ett
mycket kraftigt stöd för marxistens
teori. Om borgardömets intellektuella
•överklass har så lite förståelse för vad
vi mena med ’”förnuftets” krav, vad
hunna vi vänta av den stora mängden,
:som dagligen lever mitt uppe i den
•ekonomiska kampen? Om personer av
borgarklassen med starka teoretiska
■och kanske aven religiösa behov, hos
vilka dessutom inte direkta egoistiska
motiv kunna spela någon större roll,
sftå socialismen nästan lika fjärran
.•som genomsnittsborgaren, hur skall
■detta förklaras? Jag tror Kätteriernas
förf. avgjort underskattar
svårigheterna att enas vid en diskussion av
moraliska ideal.
Det kan 1 förbigående påpekas, att
likheten mellan vissa former av
religiös moral och en del filosofers läror
inte utan vidare kan gälla som bevis
för ”förnuftets” överensstämmelse hos
alla mäniskor. Den religiösa moralen
är en känslomoral, född ur det
innerliga samlivet i en religiös gemenskap,
och dess intellektuella elementer äro
försvinnande. En förnuftsmoral som
t. ex. den Kantianska är byggd just
på människans teoretiska natur,
hennes förmåga att underordna sig under
en allmän lag. Om något för alla
människor under alla tider gemensamt
själsinnehåll skall givas, så är det väl
just denna teoretiska förmögenhet, det
vi bruka kalla logiken. Den moral,
som byggs på denna grundval, har väl
större utsikter att bli allmänmänsklig
än den. som tar sin utgångspunkt i
människornas känslor och drifter av de
mest olika slag. Nu visar det sig
emellertid, att Kant själv inte med sina
ideal i stort sett gick utöver det
borgerliga liberala samhället. Hans
morallag är alldeles formell, är, kan man
säga, en idealisering av reglerna för
den borgerliga rättsgemenskapen, och
innehållet måste komma från de
hos människorna i varje särskild tid
existerande konkreta ändamålen.
Detta erkännes också av en hel rad t>. k.
nykantianer, som emellertid ändå
mena, att man från denna formella
utgångspunkt för vår egen tid måste
komma till socialistiska slutsatser. Av
denna möjlighet till en ”vetenskaplig”
moral, skall jag försöka att i en
senare artikel lämna en så begriplig
framställning som jag förmår. Denna
möjlighet har nämligen betydelse för
socialisten själv, då han vill skaffa sig
klarhet över sina egna ideal och varpå
de teoretiskt kunna grundas. Men jag
tror Lindhagen skall vara enig med
mig om, att ha vi inga andra utvägar
att göra våra krav antagliga, finnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
