Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■James, att samhället just genom en
serie av sociala upptäckter, alldeles
■analoga med naturvetenskapernas, har
”skakat” sig in i det ena relativa
jämviktsläget efter det andra.
Poly-.andri och polygami och slaveri,
självhämnd, tortyr och envälde ha
småningom givit vika för missnöjet med
dem. Somliga människors ideal ha
farit illa genom dessa förändringar, men
i det stora hela har, anser James, ett
större antal ideal en fristad i våra
moderna samhällen än i de äldre mera
barbariska.
Sannolikheten talar alltid för att den
verkliga bestående ordningen ger
maximum av tillfredsställelse. Från
denna synpunkt blir filosofen med
nödvändighet konservativ. Men som
filosof begriper han, att det aldrig finnes
något avslutat i ett givet
jämviktsläge. Liksom våra nuvarande lagar
och seder ha kämpat sig fram till
makt, så skola de en gång ge vika för
en nyfunnen och bättre ordning. Alla
stridsmän för reformer av de mest
skilda slag och alla försvarare av det
gamla samhället stå uppställda mot
varandra ”och avgöra helt enkelt
genom ett praktiskt experiment på vad
sätt den största summa av gott kan
vinnas och bevaras här i världen”.
Domen kan inte fällas förrän efter
experimentet, ”Den rene filosofen kan
endast följa skådespelets slingringar,
i förtröstan på att vägen för det
minsta motståndet alltid skall vara
fram emot en rikare och mera
omfattande ordning, oeh att vi under
kryssningen med varje slag ändå
oupphörligen närma oss himmelriket.”
Som vi se, är det en skildring av
den ”moraliska diskussionen”, som
marxisten inte behöver tveka att
underskriva. Han tror sig blott ha sett
ännu något djupare oeh i stor
utsträckning funnit f örklaringe 11 till
dessa moraliska motsatser.
Det är ju inte bara James bland
väl-färdsmoralisterna, som kommit till
detta resultat. Det torde vara en
ganska allmän åsikt, att de konkreta mål,
vari vi förlägga den allmänna
välfärden, endast kunna vara de hos olika
människor och inom skilda klasser
verkligen historiskt uppkomna. Och
dessa äro inte motsatta bara hos den
stora mängden. Striden fortsättes
bland tänkarna.
Det är detta, som är det praktiska
argumentet mot Kätteriernas
enighets-tro. Det är emellertid alldeles i
överensstämmelse med marxismens sats 0111
moralen som en ”ideologi”, att de
etiska kraven skola röna inflytande från
de nya samfundsbetingelser, som hålla
på att arbeta sig fram. Ett dylikt
inflytande är också omisskänligt. I några
uppsatser om etik och socialism * har
T ö n n i e s uppvisat det tydliga
närmandet till socialismen, som kan
iakttagas hos en hel rad borgerliga
moralfilosofer. Hos tre så berömda etiker
som Wundt, Paulsen och H0ffding,
vilka i huvudsak ändå stå på
borgerlig grund, märkes en tydlig skillnad
mellan deras ä l dre behandling av
socialismen och deras senaste, och
detta till socialismens förmån.
I samband härmed borde kanske
framhållas ett analogt förhållande. Jag
har i den föregående framställningen
alldeles bortsett från existensen av
mellanklasser. Det är klart, att i den
mån sådana finnas, vilkas tydliga
intressen inte sammanfalla med
kapitalismens, kunna vi därifrån vänta nå-
* Areliiv -fur Sozialwisseuschaft, 1907—•
1909.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
