Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klara företeelser är emellertid av
ursprunglig karaktär. Intet naturfolk
håller fasta måltider, efter vilka
arbetsdagen indelas. Till och med en så
högtstående folkstam som beduinerna
äta. när hungern gör sig gällande.*
Men även det oavbrutna vakandet
under dagen och det oavbrutna sovandet
under natten synes vara okänt bland
primitiva folk. Om Guyanas indianer
berättas, att nattro är en okänd sak.
”Dessa människor sova liksom hundar
utan svårighet en helt kort stund i
sänder, men i stället så mycket oftare,
under dagen lika väl som under
natten”.** Körande negrerna uttalar sig
en resande sålunda: ”Om negrerna
-över huvud sova, utom under
regndagar, är en fråga, som kräver allvarlig
undersökning. ’ ’ Regelbunden sömn
synes alltså likaväl som regelbundet
arbete vara en kulturprod u k t.
Ej så underligt för övrigt, Ty de
komplettera ju varandra.
Vid sidan av denna ändamålsenliga
tidsindelning i stort kännetecknas det
ordnade arbetet av en lika
betydelsefull tidsindelning i smått. Överallt,
där den arbetande människan är herre
över arbetsprocessens gestaltande och
icke själv måste rätta sig efter t. ex.
en maskins gång, strävar hon att
uppdela arbetet så, att varje
muskelansträngning åtföljes av en vilopaus.
Erfarenheten lär henne snart, att dessa
icke böra fördelas slumpvis utan följa
med bestämda mellanrum och med
samma längd. Därmed har i arbetet
införts ett rytmiskt element.
Granska vi de arbetsprocesser, där
människan bestämmer över arbetsverk-
* Bucher: Entsteh. d. Volkswirtsehaft.
S. 20.
** Cit. efter Schurtz: Urgesehiehte d.
Kultur. S. 228.
tyget och icke tvärtom, skola vi finna,
att rytmen är en för de allra flesta
karaktäristisk företeelse. Man skall
t. ex. såga ved. Vid de första
sågta-gen arbetar man kanske ojämnt, så
att rörelsen ena gången tar kort tid,
andra gången lång. Men efter ett par
tag är man inne i en jämn och säker
takt, med samma tid för sågens
fram-och återförande varje gång; arbetet
är rytmiskt. Exemplen kunna ju
mångfaldigas. Överallt där det är
fråga om att upprepa en komplex av
muskelrörelser, sträva vi att utföra
var och en av dem på ett lika
tidsavsnitt med en vilopunkt emellan.
Denna böjelse för rytm gör sig gällande
i livets alldagligaste företeelesr.
Ce-derskiöld påpekar, att man knäpper
knapparna i sin rock i takt. om man
blott vant sig vid de muskelrörelser,
som därvid ifrågakomma.*
Hur stark denna tendens att införa
rytmen i arbetet är, visar bl. a. den
omständigheten, att en arbetsprocess,
som tekniskt, mycket väl skulle kunna
utföras med en liand, utföres med
bägge händerna för att därigenom få
bättre takt i arbetet. Som exempel
må nämnas mjölkningen. där man i
stället för att använda en hand
i,sänder och avlösa den trötta med den
utvilade, låter bägge arbeta samtidigt
och i takt.
Samma företeelse då två eller flera
personer samverka, utan att
arbetsprocessens tekniska karaktär kräver det.
Belysande exempel: två smeders
hamrande. Biichers skarpsinniga analys**
av detta fall förtjänar att i sin helhet
anföras:
* Cederskiöld: Bytmens trollmakt. Sthlm
1905. S. 14.
** Biichev: Arbeit und Bhvtlimus. S. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
