Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Den ensamme smeden––––––––för-
mår ieke föra den tunga släggan så
.regelbundet, att slagen följa i lika
tidsavstånd på varandra. Höjning ock
sänkning av släggan äro i och för sig
.tonlösa; de låta sig icke heller skilja
från varandra, såsom t. ex. vid
såg-ning sågens fram- och återförande, så
att rörelsen blir sönderdelad i två
kortare avsnitt. Ty den höjda
hammaren finner i luften ingen vilopunkt.
Tages nu en andra arbetare till hjälp,
så framträder genast en kortare takt.
Båda måste då inrätta sitt arbete så,
att då den enes hammare träffar
arbetsobjektet, den andres hammare just
befinner sig i sitt högsta läge;–––––
Var och en fullgör hela rörelsen med
samma hastighet; men för dem bägge
blir den kluven i två kortare avsnitt
genom den andres taktljud” (då
släggan träffar föremålet).
Förtjänsten av att ha till hela dess
räckvidd insett rytmens
nationalekonomiska betydelse och att ha bragt
densamma till allmänt erkännande
tillhör Karl Biicher; hans verk Arbeit und
Hhythmus utgör huvudkällan för
denna framställning. Egendomligt är det
verkligen, att en företeelse, som ingår
i allas vår dagliga erfarenhet, till den
grad försummats av den vetenskapliga
iakttagelsen, att Biichers arbete nästan
kan sägas innebära en upptäckt av
ar-betsrytmen.
* *
*
Det säger sig själv, att människans
böjelse för en rytmisk gestaltning av
gitt arbete måste bero på bestämda
och påtagliga fördelar i det rytmiska
.arbetet. Vilka äro dessa?
Arbete i takt minskar den
arbetan-des kraftutgifter. Det medför b
e-sparing av muskelenergi.
Ojämnt arbete är oekonomiskt arbete.
Ibland användes för litet, ibland för
mycket kraft. Därför tröttar ett ovant
arbete mera än det man är van vid.
”All övning är anpassning; muskelrö-
relserna bindas vid en regel; deras
grad av styrka växlar icke längre
under osäkert trevande; vilopunkter och
återhämtningsmoment mellan de
enskilda rörelserna bringas i samklang
med kraftutgiften och bli till sin längd
lika bestämda som rörelserna själva.”
(Biicher.) Men en sådan övning är
just detsamma som att utfinna den
takt, som bäst passar för det
föreliggande arbetet och nedsätter den
kroppsliga energiutgiften till sitt
minimum.
Denna sida av rytmens betydelse är
emellertid icke den enda, icke ens den
viktigaste. Långt viktigare är
säkerligen den psykiska
kraftbesparing, som det taktmässiga
arbetet medför. Varje arbete är samtidigt
muskelarbete och hjärnarbete.
Hjärnan är härföraren, som utdelar
orderna, musklerna äro trupperna, som ha
att utföra dem. Ju mer komplicerad
arbetsprocessen blir och ju mer
ihållande, desto större andlig spänning
kräver dess utförande.
Nu är det ju en utmärkande
egenskap såväl för barnet som för ”det
stora barnet”, vilden, att de icke
länge vilja hålla ut med en
sysselsättning. Detta härrör otvivelaktigt i
första rummet av bristande förmåga av
själslig spänning. Men icke heller de
vuxna kulturmänniskorna skulle
kun-na utföra alla sina muskelrörelser, om
de därvid ständigt och jämnt skulle
nödgas anstränga sin hjärna.
Härförarens uppgift skulle vara olöslig, om
han vore nödgad ständigt och i detalj
.övervaka truppernas utförande av
givna order. Han måste ha en här, vars
trupper förmå att utföra orderna av
sig själva, sedan de äro givna. På
samma sätt med den mänskliga
organismen. Vilket erbarmligt skådespel
av snubblande, fallande och bitvis
krypande på alla fyra skulle icke den
vuxna människans gång erbjuda, om
vi behövde en särskild viljeakt för var
rörelse vid gången i stället för att vi
endast behöva sätta benen i gång,
rättande ingripa någon gång och
kommendera. halt, men för övrigt låta
benen så att säga gå av sig själva.
Tiden n:r 5, 1910
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
