Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiva människan. Ju mer oövad
hjärnan är, desto viktigare att kunna
automatisera muskelrörelserna. Nu
är det, såsom förut framhållits, i
första rummet den psykiska
ansträngningen, sonr tröttar naturmänniskan.
Därför är varje medel, som kan
inbe-spara psykisk, energi, för henne
särskilt välkommet.
En annan orsak till att utfinna
medel, som underlätta arbetet genom att
förläna det något av lekens karaktär,
är mödosamheten oeh långvarigheten
j många av naturfolkens
arbetsprocesser. Några få exempel må vara nog.
För att urhålka en trädstam till
kanot behöva amerikanska indianer
flera månaders arbete, ja det händer, att
träet börjar ruttna, innan arbetet är
färdigt. Wallace uppskattar den
dagliga tillväxten i
Celebeskvinnor-nas vävar till blott en tum. Farten i
naturfolkens arbete är så liten att en
iakttagare förliknar den vid en
plantas tillväxt. *
I fråga 0111 tillverkning av vapen
och prydnader kan väl en tillräcklig
eggelse ligga i att sådana föremål
skänkte arbetaren särskild glädje
genom att utmärka honom • bland sina
stamfränder. ** Men denna eggelse
.kunde icke verka i fråga 0111 ting,
avsedda för omedelbar förbrukning, och
som måste frambringas, oavsett om
man därtill var hågad eller ej. Ilit
hör i första rummet näringsmedlens
beredande, vartill kunde krävas
omständliga arbetsprocesser.### Den
primitiva malningsmetoden för hand med
två stenar, mellan vilka sädeskornen
söndermalades, krävde ett tidsödande
och hårt arbete. ”Åt de miljoner, som
i skilda tider och folk ha trälat med
målning och dylika arbeten, har
rytmen skänkt lättnad”, säger
Ceder-skiöld. **** därmed angivande den
* Biicher: A. u. R. S. 13.
** Observera det språkliga sammanhanget
mellan begreppet "utmärka sig” och sådana
’ ’märken ’ ’.
*** Sé Hahn. Entsteli. d. wirtsch. Arbeit.
S. 52 not.
**** Rytmens trollmakt. S. 24.
metod, varigenom alla de mödosamma
arbetena kunde göras drägliga.
Härtill må slutligen även läggas den
anmärkningen, att den nakna
människan har en än mer utpräglad böjelse
för rytmen än den beklädda. Detta
är ju en helt naturlig följd av att de
genom sitt vistande utomhus utan
att i sin rörelse hindras genom mer
eller mindre åtsittande kläder få en
smidigare kropp.
Vi kunna alltså vänta oss finna
rytmen starkt utvecklad hos naturfolken.
I .,
Denna förmodan bekräftas också av
resandes och etnografers utsago.
Redan en kulturhistoriker från
1700-talet, Meiners, som citeras av
Biicher, har detta karaktäristiska
uttalande om negrerna:
”De må gå, dansa, sjunga, leka eller
arbeta, så göra de allt i takt. Och alla
negrer utan undantag, även de
dummaste, hålla takten mycket
noggrannare än våra soldater och
tonkonstnärer även efter lång iakttagelse och
övning kunna göra.”
Från alla delar av världen
bestyrkes denna den primitiva människans
egenskap. En resande berättar om
araberna, att de bearbeta kaffebönorna
rytmiskt, liksom de utföra allt annat
arbete i takt. En annan talar om det
taktfasta larm, som höres från en
polynesisk by under tapaberedningen.
(”Tapa” en slags vävnad.)
Sammalunda ock 0111 indigofärgerier i Sudan 0.
s. v. (Rik exempelsamling i Biicliers
arbete.) Ilär må endast ett fall till
anföras, synnerligen frappant. D.e
madagassiska kvinnorna förrätta
besåendet a.v ett åkerfält i så rytmiska
rörelser, att de arbetande se ut som
en trupp danserskor.
I de fall, där något taktangivande
ljud ingår i själva arbetsprocessen, är
det ju en enkel sak att utbilda och
fasthålla en bestämd rytm. Men i
många arbeten saknas därtill
lämpliga ljud. Då tillgripes ofta den
utvägen, att man anger takten med
tillhjälp av konstlade ljud, som icke upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
