Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stå vid själva arbetet. Mångfaldiga
exempel kunna anföras liärpå,
exempel, vilka ådagalägga hur starkt
strävandet efter rytm är.
Det kan tillgå så, att en främmande
klangkropp fästes på arbetsredskapet.
Så anbringa infödingarna på Borneo
små bjällror eller andra klingande
föremål på sina grävkäppar, med vilka
de bearbeta jorden. En härmed
besläktad företeelse är att afrikanska
bärare ofta fästa små klockor eller
skallror på vadorna under marschen.
Tydligen enär klangen underlättar
marschtaktens säkra bibehållande. *
Härifrån är endast ett steg till a
r-b e t e under musik. Seden att
beledsaga arbetet med musik är i själva
verket så allmänt utbredd, ’ att man
kan uppkasta frågan, om icke musiken
ursprungligen uppstått som en
arbetets tjänare. Några få exempel må
anföras.
Malajer ro efter musik på tam-tam,
kineserna driva åkerbruk under
trumvirvlar. Å en forngrekisk
terracotta-grupp i Louvren finner man, att
liknande bruk funnits i det gamla
Hellas; gruppen föreställer fyra kvinnor,
eom baka bröd under flöjtspel. Om
etruskerna berättar en av antikens
författare, att de t. o. m. gisslade sina
slavar i takt efter flöjtens toner.
Ce-derskiöld anknyter härtill den
förmodan. att uttrycket ”få stryk efter
noter” möjligen kan föras tillbaka på
något liknande bruk. **
Nära tillhands ligger ju att använda
människans egen stämma som det
taktangivande ljudet. Denna metod
har också använts i utomordentlig
utsträckning, och människoröstens
användande i arbetets tjänst hör till de
* Det ian .ifrågasättas, om ej bjällrorna å
våra hästar tjäna ett liknande syfte.
** Rytmens trollmakt. S. 34 aot.
allra intressantaste bladen i avbetets
historia.
Människans stämma kommer till
användning i arbetet redan därigenom,
att de särskilt ansträngande rörelserna
markeras genom ofrivilliga utrop. Där
flera jjersoner samarbeta, få dessa
utrop stor betydelse, i det de medvetet
användas såsom ett samlingsmedel för
att koncentrera den gemensamma
ansträngningen på ett visst ögonblick. *
Sin största ekonomiska betydelse
får den mänskliga rösten, då den
framträder i sångens gestalt. Sång
till arbetet förekommer i sådan
utsträckning, att hela den ociviliserade
mänskligheten (och även den
civiliserade delen under förkapitalistisk tid)
är att betrakta som en sjungande
mänsklighet,
Arbetssången synes ha utvecklat
sig ur de ofrivilliga utrop, som arbetet
frampressar ur den hårt ansträngdes
strupe. Av de ljud, som av sig själva
uppstå vid stark kroppsansträngning
uppstår den primitiva arbetssången
av typen å-hå, hå-å, å-hå, ** vilken vi
kunna studera t, ex. vid baxning av
sten och som har sin motsvarighet lite
varstädes i världen, i indiernas hau,
hau, i kinesernas hu eller ahu. i
java-nesernas åleleh m. fl. arbetsrop.
Från början utgör ”sången” alltså
blott en rad av interjektioner. Genom
inskjutande av ord och satser, som ge
uttryck åt känslor • och reflektioner
över arbetet, utvecklas den till en allt
konstrikare byggnad. Ännu på grän-
* Den förmodan har framställts, att de
första räkneorden med förkärlek använts
såsom samlingsrop, oeh att det är på grund
därav de avslipats till enstaviga ord i
flertalet språk. Se Biicher A. u. E. S. 38 not.
** Se Cederskiöld, Rytmens trollmakt. S.
37 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
