Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar, den själsodling, de kunskaper
oeh färdigheter, varje samhällsmedlem
bör äga för att rätt kunna deltaga i
•detta.
Bestämmandet av skolans uppgift
•är därför ock i första rummet ett
&amh.ällsproblem. Den
pedagogiska vetenskapen —- för så vitt den
vill upptaga detta problem till
behandling — får ej såsom nu synes vara
fallet enbart stödja sig på fysiologi
■och psykologi, utan den måste även
basera sig på sociologien. Det råder
•ett intimt samband mellan
samhällsutvecklingens krav på individen och de
uppgifter, skolan förelägger sig. Men
iitan en djupgående kännedom om
samhällslivets natur och lagarna för dess
utveckling är det ej möjligt att rätt
bestämma de samhällets krav, som i
varje tid bilda de utslagsgivande
makterna för skolans reformering. Först
genom en välgrundad uppfattning av
•den samhälleliga utvecklingens mål
och medel får ock detta problem
verklighetens fasta mark till underlag,
först härigenom kan man skydda sig
från abstrakta och
verklighetsfrämmande konstruktioner, från
idealistiska omtolkningar av verkligheten.
* *
*
Spörsmålet om skolan, betraktat
såsom ett samhällsproblem, är
naturligtvis till sin lösning beroende av
samhällslivets egen
utvecklingsstånd-punkt. Där ännu den uppfattningen
varit den härskande, att målet för det
mänskliga livet bör betraktas ur de
§. k. allra högsta synpunkterna, d. v. s.
att jordelivet är blott en förberedelse
för den eviga saligheten, och att
förverkligandet av målet för all
mänsklig strävan är förlagt till ett liv på an-
dra sidan, där sålunda ett
fullkomnande av de samhälleliga värdena strängt
taget måste anses betydelselöst såsom
mål för människans strävanden — där
har ock skolans uppgift blivit att
förbereda för en kommande tillvaro. När
det är likgiltigt för livets inre värde
och sanning, huruvida man är slav eller
herre, huruvida man kroppsligen går
under i elände eller lever i en
omgivning, där skönhetsbegäret och de rent
kulturella behoven äro de
bestämmande momenten, då blir naturligtvis
uppfattningen om livets mål såsom något
först på andra sidan upphinneligt
också den dominerande på skolans och
uppfostrans område. Mot denna
skeva religiösa värdesättning av livet,
som endast en bakgrund för en annan
tillvaro, har målet för uppfostran och
undervisning under långa tidrymder
fixerats.
Men värdesättningen av livet är
förknippad med värdesättningen av
människomaterialet. Den
religiösa dogmbundenheten finner städse
en mäktig bundsförvant i den sociala.
Endast genom ett studium av ett givet
samhälles sociala och ekonomiska
maktförhållanden bli vi i stånd att till
fullo fatta detta samma samhälles
bildnings- och kulturideal.
Det kapitalistiska samhällets
ekonomiska maktförhållanden innebära en
makt hos enskilda personer över å ena
sidan produktionsmedlen, å den andra
sidan den vara, som arbetaren har att
bjuda, nämligen arbetskraften. De
stora egendomslösa massorna betraktas
ock i allmänhet av de socialt och
ekonomiskt privilegierade
samhällsklasserna i främsta rummet som en
ekonomisk faktor, ett
produktionsinstrument. De socialt högre stående
klasserna betraktas som ett högre männi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
