Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skomaterial i jämförelse med de
underkuvade, genom fattigdomens
förslöan-de inverkan på en lägre
kulturståndpunkt kvarhållna klasserna. Att
skillnaden mellan de olika
samhällsklassernas olika kultur eller
utvecklings-ståndpunkter heror därpå, att den ena
klassen kan efter eget behag använda
lejonparten av de materiella
rikedomar samt de bildningsmedel i övrigt
samhället lämnar som medel för
livs-stegringen hos varje individ — detta
ingår ej i de maktägandes logik.
Tvärtom framskapar man av
klassamhällets ekonomiska maktförhållanden
och därpå grundade kulturella
skiljaktigheter mellan klasserna en skev
argumentation för ett fortsatt gynnande
av de privilegierade klasserna. Dessa
senare anses vara de egentliga
”bärarna av kulturen”.
Detta sociala åskådningssätt jämte
religiös dogmbundenhet härskar
ännu på de håll, där man sitter inne med
makten att bestämma över barnens
tidigaste kroppsliga oeh själsliga
livsvillkor. Klassamhällets olika
bildningsideal för olika samhällsklasser står i
full överensstämmelse med de
ekonomiska maktförhållandena inom
detsamma : man strävar efter att å ena
sidan hålla de stora massorna nere i
ekonomisk osjälvständighet och
okunnighet, och å andra sidan skapa
ekonomisk självständighet och duglighet,
eller m. a. o. man strävar efter att även
i fråga om det rent kulturella
skapa en underklass och en överklass.
Denna strävan gör sig gällande redan
i själva organisationen av samhällets
skolväsen på den egentliga
barndomsskolans område, 1 en folkskola för det
stora flertalet och en av samhället i
alla avseenden vida mer gynnad
skolform för de i ekonomiskt avseende
bättre lottade klasserna. Men om
möjligt skarpare framträder syftet i
de olika skolformernas inre liv: å ena
sidan finna vi katekesen som det
centrala, å andra sidan en undervisning,
väl icke helt uppburen av senare tiders
moderna naturvetenskapliga
åskådning, men åtminstone alltmer
påverkad av densamma,
Den intensiva verksamhet, som från
de lägre samhällslagren utvecklats för
att åstadkomma en förskjutning av
maktförhållandena inom samhället,,
har naturligtvis icke kunnat undgå att
även röra vid klassamhällets
bildningsideal, då ju en dylik omläggning av de
ekonomiska maktförhållandena från
de lägre samhällsklasserna fattas som
ett medel för att nå fram till en högre
kulturståndpunkt. En reformering av
folkskolan och kravet på folkskolan
som bottenskola har framsprungit som
ett behov hos de undertryckta
massorna.
Samtidigt har vår sociala teori
undergått en fullkomlig omvälvning.
Det står alltmera klart, att det
väsentliga i samhällsmedlemmarnas
förhållande till samhället ej är de av
historien människan påtvingade
auktoritära maktförhållandena, utan att
grundvalen för detta samband är
att söka i de tankar, känslor
och instinkter av social natur, som
knyta, samhällsmedlemmarna vid
varandra, De utvecklingstendenser hos
samhället, de nydaningar av
socialistisk art, som vår sociala praktik
påskyndat och framskapat, har den
moderna sociologien klarlagt och
härigenom framskapat ett nytt kulturideal.
Klassamhällets bildningsideal har
ohjälpligt fallit. Det har efterträtts
av ett annat: individens frigörande
och utveckling, den mänskliga person-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
