Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lighetens stegring i vardeskapan.de
kraft, en utveckling från vilken ingen
mänsklig individ av sociala och
ekonomiska skäl får uteslutas. Detta måste
bli den bärande synpunkten även när
det gäller att redan nu erövra de
kulturmedel samhällslivet bjuder.
* *
*
Striden om målet för skolan och
uppfostran är en detalj, om oek en
betydelsefull sådan, av striden mellan
det nya bildnings- och kulturidealet
och samhällets föråldrade
uppfattning av livets mål och medel. Den
avspeglar i en punkt konflikten mellan
kyrkans och statens urgamla och
föråldrade auktoritetsprinciper och de
allt kraftigare sig utvecklande
demokratiska och individualistiska
åskådningssätten. Kyrkan har i våra dagar
förlorat kontakten med det verkliga
livet, har förlorat sin förmåga av
initiativ för den kulturella utvecklingen.
Det kulturideal kyrkan predikar —
att fattigdomen inom de lägre
klasserna, som hämmar dessa klassers
kulturella höjande, är ett led i en allvis
reglering av samhället —- denna kyrkans
predikan är en fientlig makt till de
breda lagrens emancipationssträvanden,en
hämsko på utvecklingen. Kyrkans
målsmanskap över skolan
måste därför brytas. Detta
synes vara det första villkoret för att
i denna ingjuta en ny anda och
fram-skapa en neutral medborgarskola.
Först härigenom skall skolan bli
medveten om sin egen uppgift i den
moderna samhällsutvecklingen. Intet får
ställa sig hindrande i vägen mellan
henne och samhällslivet.
Man har på de maktägandes sida
insett, att de allt starkare kraven från
de lägre klasserna på en
reformeringav skolan ej längre kunna hindras.
Man har ock sett, i vilken
riktning-dessa krav gå, och man skyndar
sig-därför att instämma i det allmänna
ropet på en reformering ;av folkskolan
i ”praktisk” riktning, att överbjuda i
reformvänlighet för att härigenom bli
den ledande, när reformens riktning
slutligen skall bestämmas.
Högerpartiets reformprogram, vars
bärande-princip är, att arbetaren i första
rummet är en ekonomisk faktor och i
andra rummet människa och
samhällsmedlem. går ock i full
överensstämmelse med denna grunduppfattning ut.
på att redan från första stund hos den
uppväxande ungdomen utveckla den
fackliga ensidigheten och
förbereda den sociala a r b e t sf ö
r-delningen. Häri får den genom
den oklarhet, som vidlåder begreppet,
”praktisk” undervisning, hjälp av
vissa välmenande psykologiserande
pedagoger, vilkas kamp mot utanläsning
och minnesplugg fört dem mången
gång över till den ytterligheten att på.
de humanistiska och mera
”teoretise-rande” ämnenas bekostnad driva fram
sådana skolämnen, vilka, om de ock
icke själva giva yrkesmässighet, dock
bilda en förskola härtill.
Hela diskussionen om skolans
praktiska reformering synes ännu ligga i
kaos. ”Praktisk undervisning” har
blivit ett slagord, och man nöjer sig i
sin reformiver att instämma i det
allmänna talesättet: ”skolan skall vara
praktisk”, utan att ens ana att här
föreligger ett verkligt
samhällspro-ble m. Det synes därför av behovet
påkallat att ropa ett giv akt åt de
lägre klasserna, vilka saken närmast
berör, att de icke låta förleda sig av
vissa deklamerande stämmor, som tala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
