Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•så vackert om skolans anpassning efter
det verkliga livets krav. Ty ser man
närmare efter, så sammanfalla dessa
icke flied de krav, vilka individens
ställning som människa och
samhällsmedlem medför, utan med dem, som
följa av lians ställning som en
ekonomisk produktion s k r a ft.
Högerns diktan och traktan går ut
på att så planlägga skolan, att denna
i första hand bidrager att höja
arbetsintensiteten — icke genom att höja
kulturnivån hos de stora massorna oeh
utveckla dem till självständiga
personligheter och dugliga
samhällsmedlemmar, utan genom att ”utveckla” dem
till en brokig samling fackidioter,
vilkas fordringar ej gå allt för högt över
den gräns, de rent fysiologiska
behoven uppdraga. Folkskolans
reformering är för högern en fråga främst av
ekonomisk natur, och detta icke
•allenast därför, att en omläggning
medför ökade kostnader, utan därför, att
de privilegierade klasserna frukta, att
■de stora massornas upplyftande på en
högre kulturnivå skall medföra, på
grund av stegrade fordringar, en fara
för privatkapitalets tillväxt. Ja, man
går t. o. m. så långt, att man öppet
uttalar sin fruktan för konkurrens från
•de lägre samhällslagren!
Ifrån denna grovt materialistiska
synpunkt bedömer högern en av våra
viktigaste kultur- och samhällsfrågor!
Denna synpunkt är kärnan i den
mycket omtalade ”religiösa
renässansen”, som. vad folkskolan
beträffar, synes vilja tillåta endast att
den ömsar underklassdräkt:
katekes-skolan förvandlas till den ”praktiska”
folkskolan. Det gamla medeltida
kulturidealet, som genom kyrkans
måls-mansskap över folkskolan ännu i våra
•dagar lyckats bibehålla sig inom den-
samma, vill man fortfarande påtvinga
de stora massorna, dock med den lilla
förändring, som betingas av
betindu-strins och trävarurörelsens intressen.
På andra håll, där ej denna
synpunkt så klart kommer fram, synes
kravet jrå en folkskolereform
innebära blott en omläggning av själva
undervisningsmetoden från en
”teoreti-serande” form till en form av mera
praktisk natur, men inecl bibehållande
av själva karaktären hos folkskolan
såsom en skola för producerande
av underklass. Denna synpunkt
synes vara avgörande på de håll, där
lärarepersonalens utbildning i den
högre pedagogiken, renodlad från alla
sociologiska synpunkter, anses såsom
ett salighetsmedel. Innebörden av
denna reformvänlighet visar sig bäst
däri, att även högern mäktar sträcka
sig ända hit, utan att därför behöva
uppgiva något ’av sina klassegoistiska
intressen. Går reformprogrammet:
praktisk undervisning! ej längre än till
en omläggning av själva
undervisnings metoden och till ett
uppförande på skolans läsordning av våra s. k.
praktiska läroämnen, som redan i
själva barndomsskolan införa yrkesskolan
eller åtminstone förmedla övergången
till denna senare, då synes hela
reformen vara förfelad. Då
överensstämmer den ej med de lägre
samhällsklassernas krav på densamma.
*
Dessa krav gälla något vida mer.
De innebära en fullständig
omvärdering av klassamhällets uppfattning av
folkskolans uppgift och ett
underkännande av dess olika bildningsideal för
olika samhällsklasser. Skolreformen
måste giva oss en medborgar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
