Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fourier gör gällande, att Malthus’
lag näppeligen kan äga giltighet för
en socialiststat, enär i denna —
förutsatt att den inrättas efter den av
honom föreslagna mönsterfalangstären
— fortplantningsdriften skulle
motverkas :
.1 :o av kvinnornas större
fysiska-styrka, vilken han anser leda till ökad
sterilitet;
2:o av en lämpligare diet — ”le
ré-gime gastrosophique”;
3 :o av de mera ’ ’fanerogama ’ ’
sederna, som skulle avlösa den
nuvarande könsmoralen (enligt Fourier skulle
var kvinna hålla sig med en äkta make,
en fortplantare, en favorit och ett
obegränsat antal tillfälliga älskare);
4:o av en genom gymnastik mer
harmonisk utbildning av kroppens
samtliga organ.
Av de stora tyskarna snuddade
L a s s a 11 e vid frågan såväl i sin
’ ’Öppna svarsskrivelse ’ ’ som i sin ’
’Kapital och Arbete”. Något utförligare
har emellertid L. ej gått in på
densamma.
Vad Marx beträffar liar han några
omdömen därom i sin ”Kapital”.
Det är visserligen mer i förbigående,
men med vanligt genial träffsäkerhet
ställer Marx Malthus’ lära
omedelbarligen under den synpunkt, från vilken
dess felaktighet lättast faller i ögonen.
Ty Marx förklarar det vara en
omöjlighet att uppdraga en generell lag för
en så komplicerad och mångskiftande
företeelse som folkmängden och
livs-medelstillgångens inbördes
förhållande. För detta kunde icke e ii bestämd
Jag uppställas, ty förhållandet växlade
allt efter olika produktionsregimer,
och vad som gällde i ett kapitalistiskt
samhälle, hade ej ringaste tillämpning
i en socialiststat.
Marx erkänner förekomsten av
överbefolkning, men tillskriver den
kapitalistiska produktionsregimen dennas
uppkomst. Dessutom delar han den
på hans tid gängse uppfattningen att
dålig föda ökar fruktsamheten. Han
framhåller slutligen, hur en reglering
av folkmängden under fortsatt
privatkapitalistisk regim ej ens skulle
verksamt häva arbetslösheten.
Det var först Karl K a u t s k y,
vilken inom socialdemokratin upptog
det malthuska problemet till närmare
granskning, då han redan som ung år
1880 utgav sin sedan så berömda bok:
’ ’Folkökningens inflytande på det
samhälleliga framåtskridandet”, vilken
förskaffat honom namn av socialismens
neo-malthusian.
I företalet till den reviderade och
utvidgade bok om samma problem, som
han för någon månad sedan utgav,
skriver lian nu om förutsättningarna
för detta sitt ungdomsarbete:
”Ännu tidigare än till marxism hade
jag arbetat mig fram till
darwinism. Den studerade jag med
brinnande intresse vid en tidpunkt, då jag
alltjämt stod oberörd, ja oemottaglig
inför Marx ...
... Samtidigt sysslade jag med
malthusianismen, vilken jag som
dar-winist icke kunde vara okunnig om.
Likväl avfärdade jag den med vanlig
socialistisk . kritik. Men ju mer jag
fördjupade mig i darwinismen, desto
mindre tillfredsställde mig den gängse
socialistiska ståndpunkten i
befolkningsfrågan ... Jag måste hålla med
Lange om, att socialismen saknade en
befolkningsteori, att den icke kunde
satta en egen teori upp emot den
malthuska... Jag sökte nu av egen
kraft utfylla luckan i vår teori och
klarlägga malthusianismen.
Naturligtvis förkastade jag den som ekonomisk
teori — hade den övertygat mig, hade
jag ej blivit socialist. Men som
dar-winist insåg jag, att inom den
organiska naturen fanns en tendens till
överbefolkning. Så tillkom min
ovannämnda bok om ”Folkökningens inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
