- Project Runeberg -  Tiden / Andra årgången. 1910 /
177

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att ämbetsmännen, vilka han
betraktar som sina personliga tjänare, skulle
kunna vara på något sätt ställda
un-cler någon folklig kontroll. Det är
•ett allbekant faktum, att i början av
hans regering ett antal ryska
skriftställare och vetenskapsmän,
förtvivlade över myndigheternas godtycke,
försökte en vädjan till tsarens
rättskänsla och omdöme. General Richter
överlämnade å deras vägnar en
petition. vari de särskilt utvecklade hur
inrikesministern trampade den
gällande presslagstiftningen under fotterna.
Tsaren sände petitionen — till
inrikesministern, just den ämbetsman mot
vilken anklagelserna voro riktade!
—-Bland hans tal finnes också ett till
en deputation från buriaterna i
Si-bii’ien, vilken sänts att inför tsaren
klaga över det ohyggliga förtryck,
som de lokala myndigheterna utövade
mot dem. I sitt svar yttrar tsaren:
”Mina befallningar utföras av
personer, som åtnjuta mitt förtroende, och
därför måste ni vända er till dessa
personer för närmare förklaringar
om den nya lagen.”

Bonden kräver jordens
nationalise-ring och socialisering. Kejsaren
förklarar den 31 maj 1896, den 14 sept.
1902, den 31 jan. 1906. den 15 febr.
1906 o. s. v., att ”upprätthållandet av
privategendomens okränkbarhet ” är
en grundpelare i allt som skall ske.
Talmannen för bondeklassen
förklarar, att krig mot folket är ett brott,’
ett mord likt Kains. Efter ”den röda
söndagen” (den 22 jan. 1905)
förklarade kejsaren, att det blod som spillts
den dagen varit ”en beklaglig, men
oundviklig följd” av den petition
arbetarna sökte få framlägga för
honom. ”Genom att loeka er att
framlägga för mig en petition beträffande
edra behov ha dessa —• ’förrädare och
fiender till vårt fosterland’ — eggat
er till uppror mot mig och min
regering.” Detta är Nikolai ord, uttalade
den 1 febr. 1905 till en grupp
arbetare. Efter fusiljaderna i Sebastopol.
Moskva och på andra ställen har
käj-saren tackat trupperna för deras
”energiska och snabba kvävande av

upproret”, för att de ”tjänat tronen
och fäderneslandet på hedersamt och
lojalt sätt.”

Boken, ur vilken dessa citat äro
hämtade, innehåller 170 tal, i vilka
monarkens tankar tagit sig uttryck. Men de
idéer, som där uttryckas, äro mycket
få, jämförda med dem, som finnas i
den ovannämnda bondens skrift, Å
andra sidan finnas vissa idéer, som den
kejserliga talaren ständigt
återkommer till. Bordstalen äro 66, mer än
en tredjedel av hela antalet,
Uttrycken i dessa äro ganska växlande och
visa icke det eljes stereotypa draget
hos tsarens talekonst. Ibland säger
Hans Majestät: ”Jag höjer mitt

glas”, eller: ”Tillåt mig att tömma

mitt glas”; vid andra tillfällen: ”Jag
dricker för ’ ’, eller ’ ’En skål för er
välgång, mina herrar!” Det är påtagligt,
att den enkla tanke, som uttryckes i
dessa ord. eggar monarkens huvud och
hjärta till särskild verksamhet. Ett
annat ständigt återkommande tema är
tsarens farväl till armén och flottan,
då delar av dessa sändes ut i det
senaste kriget mot Japan. Detta ämne
behandlas i 34 tal. Vid dessa tillfällen
gav kejsaren sin välsignelse samt vissa
i k o n-(helgon)-bilder till de tusenden
av hans undersåtar som drogo ut mot
döden, och varenda gång önskade han
dem ”lycklig hemkomst”. Likaså
tackas trupperna alltjämt — i 20 tal —
för trogen tjänst eller för ”lysande
paradering”; adeln tackas för sina
lojala känslor, o. s. v.

# *



I denna artikel ha vi anfört blott ett
enda litterärt verk av en särskild
bonde. Men då vi besinna, att det
stammar från en vanlig
genomsnitts-bonde utan uppfostran, så ha vi all
rätt att betrakta det som uttryck för
idéer och strävanden, som redan blivit
de jordbrukande massornas
gemensamma egendom. Vi ha så mycket mera
skäl härtill som de tusentals
resolutioner från kommunalstämmor,
instruktioner till duma-medlemmarna från
deras valmän och öppna brev från lands-

Tideti n:r 6, 1910

12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:30:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1910/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free