Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig, att det måste gå så till. Men i alla
fall. sedan de ryska massorna begått
alla oundvikliga misstag ocli
förbiseenden. komma de att till sist göra
självhärskardömet ocli dess privilegie-
system till den grad scliack-matta, att
t. o. 111. de demokratiska resultaten av
den stora franska revolutionen komma
att synas som endast en barnlek i
.jämförelse med detta.
Rytmens död.
För TIDEN av RICKARD SANDLER.
Forskningarna i arbetets historia ha
gett oss en helt ny syn på gångna
tiders förhållanden. Det är som skulle
en okänd värld ha avslöjats, en värld,
där arbetet med sången, musiken och
dansen knitit förbindelser, som äro
oss nästan alldeles främmande, och
där arbetet icke framträder på samma
sätt mödosamt som i vår tid. ”Då
nationalekonomen först beträder denna
värld, så gnuggar han sig förvirrad i
ögonen, som hade han genom ett
under förflyttats till landet Utopia.”
(Biicher.) Ett sådant uttalande må
vara överdrivet. Så mycket torde
dock vara visst, att arbetsglä
d-j e n visst icke växt i samma mån som
arbetsresultatet, utan snarare ändrat
sig i omvänt förhållande därtill.
Vilken kontrast mellan nu och förr,
om vi jämföra medeltidens sjungande
hantverkarsläkte med nutidens
jäktade fabriksarbetare, vilkas arbete
ackompanjeras av maskinbuller i
stället för av sång! Många äro ju de
förändringar, som så helt förvandlat
bilden av människan i arbete. Men en
av dessa är den olika roll, som nu
tillkommer r y t m e n i. den arbetande
människans tillvaro.
* *
De rytmiska perioderna i naturens
gång, sommar—vinter och dag—natt,
efter vilka mänskligheten sedan
årtusenden varit van att inrätta sitt liv,
hålla nu i industrialismens tid på att
förlora mer och mer av sin betydelse
för stora befolkningsgrupper. Med
förflyttningen av det ekonomiska
livets tyngdpunkt från arbetet i det fria
under de omedelbara
naturinflytelserna — och därför avpassat efter
årstidernas periodiska växlingar — till
fabriksarbetet inomhus i en konstgjord
miljö, i sin jämna enformighet
oberoende av naturens gång, har tillvaron
på en mycket viktig punkt förlorat sin
forna rytmiska gestaltning. Motsatsen
mellan dag och natt häves likaledes i
allt högre grad i den konstgjorda
belysningens tidevarv. Öde monotoni
breder sig alltmer över den arbetande
befolkningens liv, och denna
emancipation från tillvarons naturliga
rytmik bestämmer i viktiga avseenden
proletariatets psykologi.
På denna punkt har
uppmärksamheten fästs särskilt av S o m bart,
den framstående kännaren ocli
mästerliga skildraren av modern kapitalism
och modernt proletariat. * Vilka
verkningar, som redan visat sig i detta
hänseende, därom ha undersökningar
av bl. a. Berlins skolbarn givit
uppseendeväckande intyg. **
* Se W. S o m t> a r .t. Das Proletariat.
Bd I i serien Die G-esellsohaft. S. 10.
** Unclersökningaavna ha omfattat barnens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
