Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huruvida det i nutiden försiggår
en fullständig psykisk o m v a 11
d-lin g sprocess är väl ännu för
tidigt att säga med bestämdhet. Men
det ser så ut. I denna spelar
försvagandet av naturrytmen den icke
minsta rollen. På sätt och vis utgör ju
denna förändring en återgång till
förciviliserade förhållanden, då den fasta
tidsindelningen ännu ieke genomförts.
Ett exempel bland de många på huru
utvecklingens spiral böjer sig tillbaka.
Endast antydningsvis kunna dessa
förhållanden framläggas i denna
uppsats. vars egentliga uppgift är att
belysa det kapitalistiska
produktionssättet s inverkan på
arbetets rytmisering i små 11.
* *
#
En ny tid har påtagligen brutit in
även för rytmen som ekonomisk
utvecklingsprincip. Vi ha förut sett
den i dess glansperiod, framträdande
som det stora medlet att disciplinera
arbetet och göra det drägligt för
människan. Nu ha vi att studera
densamma i dess utdöende eller, där den inte
rent av dött, uti nya former med
andra och mindre fördelaktiga
verkningar.
Att det rytmiska elementet nu
spelar en vida mindre roll än förut, därpå
utgör årbetssången s nästan
fullständiga försvinnande bevis nog. Det
är ju huvudsakligen blott i sådana
produktionsgrenar, som ännu icke gripits
av industrialiseringsprocessen. i de
ännu återstående resterna av gångna
tiders produktionsmetoder, som
arbets-sången lever kvar ocli betyder något.
Så fullständigt har detta medel att
gestalta arbetet rytmiskt försvunnit,
att dess betydelse hunnit utplånas ur
den moderna människans medvetande.
naturerfarenheter ocli ådagalagt vilken
klyfta, som skiljer dessa proletärbarn från
naturen, som är dem i många avseenden
nästan okänd. Intressanta siffror i
Ebe-1 i n g, Grosstadtsozialismus s. 37. Bd 44 i
serien G-r 0 ss tadtd 0 ku.m en t e.
Den nyaste forskningen har ju rent av
upptäckt årbetssången, som man
upptäcker ett okänt land.
Hur kan det nu komma sig, att en
företeelse med så allmän utbredning
och så utomordentlig betydelse
kunnat så fullständigt försvinna?
Flera orsaker ha sannolikt
samverkat härtill. Teknikens fenomenala
omvandling å ena sidan, förändringar i
arbetarbefolkningens psykiska
tillstånd å den andra, torde vara de
väsentliga.
Verktygens utveckling innebär ju en
fortgående stegring av arbetets
produktivitet. Men samtidigt som en allt
större del av arbetsbördan flyttats
över från människans egna skuldror,
har den arbetande blivit allt mindre
fri i sina rörelser. De äldsta
redskapen voro blotta förstärkningar eller
förlängningar av kroppens egna
organ (såsom klubban av den knutna
näven, mäjseln och sågen av tand och
tandrad, borren av fingret med sin
nagel m. fl. exempel). ”Det
verktyg-fabricerande djuret”, såsom redan
Franklin karaktäriserade människan,
har emellertid under sitt strävande
efter bättre arbetsmetoder konstruerat
sig tjänare, som i det fallet blevo
hennes herrar, att de inskränkte friheten
i muskelrörelserna vid arbetet.
Redskapen började utöva ett visst
tekniskt herravälde över människan.
Detta herravälde har bl. a. försvårat
arbetets rytmisering.
Ju längre teknikens utveckling
fortskrider, i desto högre grad bestämmes
arbetets gång av redskapen i stället
för av människan direkt. I den
moderna maskinteknikens tidevarv har
ju arbetaren tryckts ned till en
maskinens tjänare, vars rörelser helt och
hållet bestämmas av maskineriet. Medan
redskapet förut var ett mekaniskt
organ åt arbetaren, är denne numera
snarare ett levande organ åt maskinen.
Härmed äro förutsättningarna för
arbetets rytmik totalt förändrade. Det
levande materialet får nu rätta sin
takt. efter det döda materialet.
Det är en anmärkningsvärd
omständighet i maskinteknikens historia, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
