Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de äldsta verktygsmaskinerna hade en
markerat rytmisk gång. De voro med
starkare effekt arbetande
efterbild-ningar av hand- och armrörelserna i
förutvarande arbetsprocesser. Men
de mekaniska ai’betsprocesserna ha
alltmer emanciperat sig från de
organiska. Maskinen b e h ö v e r ju icke
några vilopauser för att kunna utföra
sina förrättningar. Sådana uppstå vid
en rytmisk gång hos mekanismen, och
denna innebär därför från teknisk
synpunkt en kraftförlust.^
Följaktligen sträva teknici att ersätta den ur
det mänskliga rörelsesystemet
kopierade horisontella eller vertikala
rörelsen hos mekanismen med
cirkelformiga rörelser, genom vilka kraften
fullt utnyttjas under maskinens hela
gång. Detta strävande har inom
många arbetsprocesser rönt avgjord
framgång, och där det ännu icke har
skett, är det väl närmast att skriva på
den tekniska ofullkomlighetens
räkning.
Härmed behöver icke rytmen vara
fullständi g t försvunnen ur
arbetet. Det, som återstår arbetaren av
muskelrörelser, matning och passning
av maskinerna, kan väl i många fall
ta rytmisk form, och dessutom ha nog
åtskilliga sidor av arbetsprocessen,
som förut icke kunde gestaltas
rytmiskt, nu blivit tillgängliga för en
sådan form. Men denna nutida rytmik
är icke detsamma som forna tiders.
Det är icke längre den självvalda takt,
som arbetaren utbildat åt sig för att
göra arbetet lätt, utan en takt, som
dikteras av maskinen och som
arbetaren måste finna sig i. även om den
verkar arbetets försvårande i stället
för dess underlättande. ”Arbetets
tempo och längd bestämmes ej av hans
vilja; han är fängslad vid den döda
och dock så levande maskinen.”*
Emellertid synas även andra
faktorer ha medverkat vid det moderna
arbetssättets utbildning. Vad särskilt
arbetssångens försvinnande beträffar,
anför Oederschiöld som bidragande
orsak diktkonstens egen utveckling.
Konstpoesiens utövare dikta icke för
produktiva ändamål, och
kroppsarbetarna själva ”äro numera sällan i
stånd att dikta visor, som de finna
goda nog”.* Sången själv har blivit
ett yrke. Den fortskridande
differentieringen har upplöst det forna intima
sambandet mellan arbete och konst.
Arbetets trogna kamrater ha gått sina
egna vägar.
En djupare liggande orsak är den
psykiska omvandlingsprocess, vars
verkningar nu börja mer och mer
uppmärksammas, . intelligensmänniskans
utveckling på stämningsmänniskans
bekostnad. Att arbetaren undergått
en betydande intellektuell utveckling
under inflytande av det rörliga och
sociala liv, som utmärker nutiden, det
hör ju till de fakta, som icke längre
betvivlas. Men 1111 framhålles det från
åtskilliga håll. att intelligensens växt
samtidigt innebär en förskjutning av
den psykiska tyngdpunkten från
känslolivets till reflektionens område.
”Utan tvivel är proletariatets psyke
tydligt utmärkt genom det starka
förhärskandet av den intellektuella
förmågan”, säger exempelvis Sombart **
Är detta riktigt, förlorar
åtminstone arbetssången sin naturliga
jordmån. Ty för den arbetare,
som helst umgås med tankar,
egna eller andras, har sången icke
längre alldeles samma betydelse, som
den hade för den naiva,
oreflekterande stämningsmänniskan.
Nu kan säkerligen denna
psykologiska förändring i mycket, kanske i
det hela, betraktas som ett
resul-t a t av den tekniskt-ekonomiska och
sociala omvälvningen. I så fall ha vi
ju att göra endast med direkta och
indirekta verkningar av samma
grundorsak. Men att det verkligen här
föreligger tvenne s j älvständiga
faktorer, den ena i tekniken, den andra
i människomaterialet, det synes
framgå av ett intressant meddelande hos
* C e d e r s e h i ö 1 d: Byt mens troll–
makt. S. 107.
* Biicher: Arbeit, und Bhythmns. S. 439.
** Sombart: Das Proletariat. S. 78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
