Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biicher om negerarbetet i Förenta
Staterna.
Rytmiskt arbete, beledsagat av sång.
förekom under slaveriets tid i stor
utsträckning. Men även numera, sedan
negrerna leva som fria lönarbetare, är
detta förhållande oförändrat. Särskilt
anmärkningsvärt är, att årbetssången
bevarat sig även uti fullt mode
r-n a arbetsprocesser, där man
efter erfarenheterna från det vita
arbetets värld ieke alls skulle vänta den.
Så berättas från ett par håll om
ar-betssånger i tobaksfabriker. ”1 en
stor sal stodo kanske 150 negrer, män
och kvinnor, gossar och flickor,
armbåge vid armbåge omkring långa bord
hanterande tobaksblad. Plötsligt
sjöng en enstaka stämma två eller tre
toner, och en väldig kör av stämmor
brusade fram ... Under det de sjöngo
i långsamt tempo, rörde de sin
överkropp taktmässigt. Varje rörelse
andades hänförelse; själens rörelse
fortplantade sig till fingrarnas; de
hanterade tobaksbladen på bordet, som om
de spelade banjo. ”*
Från en stor persikofarm berättas
likaledes om negersånger under
arbetets gång, ja. där ha rytmens
verkningar rent av tagits i
företagareintressets tjänst, i det att arbetsgivaren
låter utföra musik under frukternas
packning med 30 % stegring av
arbetsresultatet som verkan. Ett exempel,
som för övrigt vunnit efterföljd på
andra ställen i Förenta Staterna. **
* Ur en skildring av AV. II. Le ve ring,
meddelad i Biicher: Arbeit und Bhvtmus.
S. 249—50.
** I Banajokarie i staten New York
användes för några år sedan på prov ett mekaniskt
klavér för att sporra arbetarna till större
ansträngningar. Resultatet blev sådant, att
klavér uppställdes i alla avdelningar av
fabriken. I Chicago har liknande ägt rum.
Direktörerna för Libbv Oorporations
anställde en hel orkester, .den största i världen
■uppges det, som spelade Sousa-marscher oeh
andra omtyckta kompositioner vid ett
tillfälle, då brådskande beställningar skulle
effektueras till flottan. Det påstås att pre-
Detta uppträdande av typisk
arbets-sång hos negrer, som arbeta uti
s a m m a arbetsprocesser, inom vilka
de vita arbetarnas sång för längesedan
tystnat, kan ju knappast tolkas
annorlunda än som ett bevis för, att
arbetarnas psykiska beskaffenhet har sitt
självständiga inflytande på den mer
eller mindre genomförda
rytmiserin-gen.
Hur det nu än förhåller sig med
orsakerna. rytmen är död eller döende,
i dess forna form och med de
välgörande verkningar, som förut
framhållits. Den håller sig i ålderdomligare
pr oduk t i onsf ö rf ar an den och hos
mindre civiliserat arbetarmaterial, men i
den mån de vika för modern teknik
och modern kultur, skall även rytmen
göra det. Väl träder mångenstädes en
n y rytm i den gamlas ställe. Men
med vilka verkningar?
Till att riktigt värdesätta den
försiggångna förändringen förslå icke
allmänna spekulationer. Utslaget
tillkommer här omsorsgfullt utförda
experiment över förhållandet
mellan arbetsprestation, olika slag av
rytm och den arbetandes
välbefinnande. Sådana undersökningar äro,
såvitt jag känner, icke hittills utförda i
den omfattning, att de tillåta a v g
ö-rande slutsatser om frågan i hela
dess vidd. Detta är för övrigt icke
så underligt, då den psy kofysiska
forskningen, inom vars arbetsfält
problemet hör hemma, knappt trampat ut
barnskorna ännu. De undersökningar
jag haft tillfälle ta kännedom om, giva
emellertid så pass värdefulla bidrag
stationen under musik skall med 40 %
överstiga alla tidigare rekord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
