Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betarna, så lyckas det oss absolut
säkert att på längden skydda
oeh. främja våra vinst intressen —
även om vi nödgas göra ekonomiska
uppoffringar för tillfället för
att nedslå arbetarnas försök att
kring-skära vår maktsfär”.
Att rekommendera emigration som
botemedel mot den fattigdom och det
lönslaveri, som utmärka nutida
västeuropeiska samhällen, innebär grov
okunnighet om fattigdomens
verkliga väsen och sammanhang med
vår ekonomiska samhällsordning samt
en grotesk överskattning av .
konkurrensens inflytande på lön- och
prisbildningen i våra dagar.
Befolknings-minskning medför på sin höjd helt
temporära fördelar för en del
arbetargrupper, men leder icke i sig själv till
någon gynnsam omorganisering av det
ekonomiska samhällslivet — utan
snarare tvärt om. Hejdandet av
folkökningen verkar direkt
konserverande på den ekonomiska
samhällsordningen med alla dess mest djupgående
brister.
Den ortodoxt malthusianske
nationalekonomen och
emigrationsteoreti-kern är att likna vid en läkare, som
söker ”bota” patienten genom att (t.
ex. med åderlåtning) framkalla en
allmän nedsättning av livsprocessernas
intensitet (de sunda så väl som de
sjukliga), i stället för att verkligen
ingripa mot just de sjukliga
livsprocesserna. Den som råder arbetarna att
emigrera — icke blott i en kortvarig
period av akut kris, utan över huvud,
för att avskaffa ”överbefolkning” —
leder bort deras sociala
uppmärksamhet oeh socialpolitiska strävan från
dessas rätta föremål. Detta senare lir
helt enkelt det faktum, att vi
vanemäs-sigt producer a fattigdom lika väl
som rikedom, undermåliga medborgare
lika väl som fullutvecklade samt
sociala bojor lika väl som medel för
social frihet.
* #
*
III.
Den socialekonomiska
radikalismen.
Med socialekonomisk
radikalism förstår jag den åskådning
och strävan, som går till roten av det
fundamentala socialekonomiska re-
formproblemet —
fattigdomsproble-met.
Vad socialismen beträffar, är den
intet annat än en historiskt, d. v. s. av
produktionens utvecklingsstadium
betingad for m för kampen mot
massornas fattigdom, då denna existerar
såsom social grundinstitution. Den
moderna socialismen innebär, att
produktionens organisation och samhälleliga
reglering samt begränsad
egendomsrätt eller gemensamhetsegendom
införas, där det närvarande samhället
uppvisar planlöshet, blind konkurrens
eller privatkapitalistiskt reglerad
konkurrens och oinskränkt, av samhället
okontrollerad privat egendomsmakt.
Vilken är nu skillnaden mellan
socialistisk radikalism och
socialekonomisk radikalism? Båda äro ju
principiellt socialistiska.
Skillnaden är den mellan en d
i-r e k t och en indirekt social
åskådning och taktik.
Den socialekonomiska radikalismen
ställer sig omedelbart öga mot
öga med de socialekonomiska,
rättsliga, politiska och kulturella
missförhållanden, som såväl den som den
radikala socialismen vill i grund avskaffa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
