Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett faktum, som den sociala
forskningen med varje år lägger allt
klarare i dagen, är bostads
förhållandenas och bostadskostnadernas
avgöran-~de betydelse uti de moderna
lönarbetarnas privatliv och hushållning.
Trångboddheten, inneboendesystemet,
omöjligheten att ur vanliga
arbetsinkomster betala för tillräckligt
bostadsutrymme äro förhållanden, som djupt
trycka sin stämpel på nästan hela den
moderna arbetarklassens familjeliv
samt hygieniska och etiska standards.
Även här är en ”socialisering”
nödvändig. Även här kräves ett
uppställande av vissa minimi Tor dringar å
samhällets sida och ett genomdrivande av
dessa fordringar medels hela samhällets
ekonomiska och organisatoriska makt.
De steg, som genom offentligt
sundhetsväsen, bostadsinspektion o. s.
v. redan tagits i denna riktning, visa
att kravet erkännes. Blott saknas
ännu hågen att ingripa med den
orygg-liga beslutsamhet, som sakens
nationella vikt skulle så väl rättfärdiga.
Men förlusten av ekonomiska och
etiska värden genom
arbetarbefolkningens närvarande bostadselände är utan
gensägelse ofantligt mycket större än
de ekonomiska offer, som vore av
nöden för att allmänt höja
arbetarbostäderna över ett visst minimum av
rymlighet, sundhet och trevnad. Det är ju
knappt något som så obehagligt berör
hemvändande emigranter som den för
Sverge ogynnsamma skillnaden mellan
svenska oeh amerikanska
arbetarbostäder, då båda tillhöra de för sitt land
normala eller bättre typerna.
Efter ett par generationer hade vi
på detta sätt ett samhälle med helt
annorlunda väckta, tränade och
förädlade medborgare och med helt
andra sociala känslor gentemot varandra
än för närvarande — ty intet söndrar i
grunden så ett samhälle som den reala
skillnaden mellan ”sämre” och
”bättre” barn och ungdomar. Redan
härmed vore själva
samhällsbyggnaden djupt modifierad uti demokratisk
riktning — på samma gång som ett
stycke fundamental socialism vore
införd en gång för alla.
Då samhället med lagens makt och
skattedragarnas pengar upprätthåller
minima av barnvård och uppfostran,
kan samhället icke längre tillåta de
fackbildade, arbets- och tjänstsökande
unga männens och kvinnornas a
r-b e t s m a r k n a cl att vara så
oorganiserad som nu är fallet eller
att vara i så hög grad
utlämnad åt de enskilda
företagsledarnas rent egoistiska strävanden och av
klassintressen dikterade förenings
väsen och organisationstaktik. Om
samhället väsentligen bekostar
produktionen av högt fackdugliga unga
medborgare för hela samhällets tjänst, kan
samhället icke med lugn åse, att
folkhushållningens organisation skötes av
okontrollerade enskilda individer
enligt dessas privata intressen.
Samhällets intresse att sätta alla sina
medborgare i tillfälle att på bästa möjliga sätt
försörja sig, måste leda till viss
socialisering av arbetsmarknaden och
produktionen. Denna samhälleliga
organisering av produktionen skall fylla
de luckor i folkhushållningens
organisation. som den enskilda
företagsamheten nu faktiskt lämnar öppna —
då den t. ex. nödvändiggör
kommunal och statlig arbetsförmedling
och arbetslöshetsförsäkring.
Samhället måste sannolikt i dessa
syften disponera över stora mängder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
