Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oerhörda livsmedelspris för att delvis
fylla, delvis skona de rikas
penningpåsar.
Påståendet att löneförhöjningen
”väsentligen fördyrar kanske den
viktigaste förutsättningen för småfolkets
sociala välstånd” är en ren löjlighet,
men visar författarens oförstånd i de
ämnen han behandlar. Han har tydligen
icke den ringaste aning om, vilka
faktorer som bestämma bostadsprisen. Vi
bortse från tillbudet och efterfrågan på
bostadsmarknaden, ehuru detta i själva
verket har en ännu större betydelse
här än för prisbildningen i allmänhet.
Men vid själva uppförandet av
ett hus komma i storstäderna helt andra
faktorer i betraktande än vid
uppförandet av en stuga i Norrlands skogar.
Dessa faktorer äro bl. a.: 1)
tomtpriset (som i Berlin t. ex. ofta
erfordrar en betydligt större summa än
husets övriga byggnadskostnader);
2) penningpriset, d. ä.
räntefoten, som mestadels är utslagsgivande
för hela byggnadsindustrins
konjunk-t.urförhållanden; 3)
materialpriset, som systematiskt fördyras genom
byggnadsämnesindustrins ringar oeh
karteller; 4) den tekniska
utvecklingens nivå, som alltmera relativt
till-bakatränger lönekontot. Gent emot
dessa utslagsgivande faktorer
försvinner förhöjningen av timlönen med 5
pf. inom en treårsperiod nästan
fullständigt vid bestämmandet av
bostadsprisen.
”Industria” kan f. ö. på den tyska
byggnadsindustrins
arbetsgivarför-bunds konto taga del av en statistik
över löner och bostadspris i olika tyska
städer, som extra upptogs för att
bluffa för allmänheten, men vars
resultat blev raka motsatsen till
förväntningarna, så att man föredrog att
hemlighålla det för den stora
offentligheten. Men jag kan ju också
befria tidningen från besväret genom
att hitsätta tabellen. Den ser ut så:
Timlön och bostadspris
hösten 1909.*
Stad. Timlön. Hyra.
Pfennig. Mark.
Bochum .................. 54 100
Dortmund ............... 56 300–-450
Ren.lsburg ............... 58 100–-120
Remsheid.................. 55 250–-300
Werl........................ 45 30
Neisse ..................... 38 200–-210
Oelde ..................... 45 40
Soest........................ 45 240
Regensburg............... 45 60-90
Augsburg.................. 48 200–-250
Darmsiadt ............... 55 80
Stuttgart ................. 55 250
Altranstadt ............... 70 150–-200
Reichenhall............... 51 250
75 220-300
Hemelingen............... 65
Glogau ..................... 39 150–-250
Dresden .................. 60 300
Flensburg ............... 60 120–-180
Hamburg.................. 80 200
Plauen ..................... 47 300
Kellinghusen ............ 50 80
Waldenburg ............ 40 250
Leipzig..................... 66 210
Frankfurt a. M.......... 55 200–-250
Nutnberg................. 59 120–-150
Solingen .................. 58 240
Reichenbach ......... 43 220-260
Kiel ........................ 70 240
Metz........................ 53 24Q–-360
Bremen .................. 65 150–-200
Hannover.................. 64 250
Breslau.................... 55 150–-250
Celle........................ 52 120
Dessa siffror äro byggnads
arbetsgivarnas egna uppgifter.
De visa obetingat, att bostadsprisens
nivå har nästan ingenting med lönen
att göra. I Hamburg med 80 pfg
timlön är hyran icke högre än i Neisse
med 38 pfg timlön. Därvid är att
märka, att timlönen uttrycker den
faktiska lönen, då murarna i Tyskland
* Timlönen gäller murarna; hyrorna äro
för ett rum oeh kök.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
