Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regeringens gillande, kan den erhålla
tillstånd att jämte sin övriga
verksamhet få uppbära de i lagen stipulerade
avgifterna och erhåller, för att betäcka
administrationskostnaderna, av staten
något över 1 franc pr medlem.
Därtill kommer, att, om kassan ifråga ger
sjukunderstöd, staten bidrager med 1
fr. 50 cms pr assurerad, vilket belopp
skall avdragas från den stipulerade
medlemsavgiften.
Detta vittomfattande
försäkringssystem kräver givetvis en invecklad
administrationsapparat. Utom de
redan nämnda ömsesidighetskassorna
äga följande organisationer rätt att
omhändertaga pensionsavgifterna: 1 :o
den s. k. Allmänna pensionskassan,
vilken är i verksamhet sedan 1886 och
redan åtnjuter statsbidrag; 2:0 lokala
pensionskassor, vilka skola
administreras av styrelser, vars medlemmar
utses i lika antal av regering,
arbetsgivare och arbetare; 3 :o vid
industriella företag existerande
pensionskassor ; 4:o fackföreningarnas
unders tödskassor. De av
dessa olika organ inkasserade medlen
överlämnas till förvaltning åt ”la
Caisse des Dépots et consignations”
(Statens depositionskassa); dock äga
de insättande rätt att bestämma över
medlens användande inom vissa
utstakade gränser: medlen få placeras i
1 :o, stats- och därmed jämförliga
obligationer; 2:0, lån till kommuner,
offentliga institutioner o. d.; 3 :o, köp av
mark för skogsodling (dock ej mer än
25- %); 4:o, lån till sällskap för
uppförande av arbetarbostäder, ”egna
hem” etc. (dock ej mer än 10 %). —
Såsom kontrollerande myndighet
tillsättes ett pensionsråd av 30
medlemmar med ett ständigt utskott av 9
medlemmar. därav: 1 senator, 1 deputerad,
1 conseiller d’Etat (regeringsråd), 1
sjukkasseråd, 1 industriarbetsgivare, 1
industriarbetare, 1 lantarbetsgivare, 1
lantarbetare, 1 aktuarie. —
Administrationskostnaderna ha beräknats till
cirka 15 miljoner francs.
* *
*
Från arbetarhåll är det, förutom det
revolutionärt-syndikalistiska C. G. T :s
agitatorer, huvudsakligast
guesdister-nas ledande män, som dragit i
härnad mot pensionslagen i den form
den erhålilt genom regerings och
senats samfällda nitälskan om
statsfinanserna. Paul Lafargue har
kallat lagen ”det storslagnaste bland
bedrägerier” oeh Guesde själv
talade i kammaren om ”stöld i laga
former”. Vad som upprest såväl
syndi-kalisterna (i inskränkt bemärkelse)
som guesdisterna mot lagen, är
framförallt deras rädsla för att se
statens makt ytterligare stärkt genom
de väldiga kapital som kommer att
uppläggas som pensionsfonder. Icke
utan skäl ha de också manat fram
Pa-namaskandalen. den försvunna
kon-gregationsmiljarden o. s. v.,
uttryckande tvivel om att proletariatets
mödosamt hopskrapade slantar verkligen
skola komma till sin avsedda
användning. För att spara staten frestelsen
att, t. ex. i händelse av krig, lägga
vantarna på proletariatets miljoner,
föreslogo nämnda kritiker omedelbar
årlig fördelning av influtna
pensionsavgifter i stället för det antagna
kapitali-seringssystemet. Detta s. k.
”reparti-tionssystem” led emellertid av det
betänkliga felet att omöjliggöra varje
beräkning på förhand av
pensionssum-man, eller om denna summa
fastställdes och årlig repartition skedde,
komme statens bidrag att de första åren bli
skäligen obetydligt, men så småningom
växa med förfärande fart: det vore
med andra ord att kasta på kommande
generationers axlar en skuldbörda, som
rättvisligen borde fördelas jämt
mellan nutid och framtid. —■ I
parlamentet höjdes knappt en röst för detta
till synes enkla, men i grunden riskabla
system.
En annan mera bärig kritik riktades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
