Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Först när konflikterna mellan dessa
ej längre inträda som följder av
ekonomiska intressen, kunna de lösas
genom nya rättsmedel.
Därför kan det ej, som pacifisterna
hoppas, bli den politiska
organisationen som får den ekonomiska till följd,
utan tvärtom, såsom socialisterna ofta
betonat. Men oaktat denna
menings-strid, i vilken tiden skall fälla
utslaget, arbeta pacifister och socialister
medelbart på. varandras mål. Ty båda
söka väcka samvetena och vidga
själarna för den sanningen, att solidaritet
inom och mellan folken bättre
befordrar allas fördelar än isoleringen. *
Solidaritet i stället för isolering
betyder :
samverkan i stället för konkurrens;
organisation i stället för anarki;
kraftbesparing i stället för
kraftslöseri ;
harmoni i stället för oreda.
På solidaritetens väg skall
mänskligheten slutligen nå även den
rättfärdighet och broderlighet, av vilka
Tol-stoy och hans meningslikar vänta
freden. Men förgäves. Under den
nuvarande ekonomiska och politiska
anarkin kunna människorna utöva
barmhärtighet mot de nedtrampade.
Men i stort sett kan ingen
rättfärdighet, ingen br°derlighet förverkligas
innan vårt släkte funnit en ny väg att
lösa den första plikt, som åligger var
enskild och varje folk, den att bestå i
kampen för tillvaron. En Tolstoy,
* Det msulära folket i sin ”splendid
isolation”, har givit principen dess knappaste
formel: på det ekonomiska området med
satsen: ”every man for liinself and thé
devil take thé hinder most”; på det politiska
med satsen: ”right or wrong my country”.
Solidaritetens lära är ’ ’en för alla och alla
för en”; dess fosterlandskänsla yttrar sig
framför allt i önskan att det egna landet
skall stå främst i rättskänsla.
som ej räknar med den givna
människonaturen, ej med det nu oändligt
sammansatta kulturförloppet, som tror
på människokärleken såsom en allmän
egenskap och på återgången till
primitiva tillstånd som lyckomedlet, må
predika om broderskärleken som vägen
till freden. Framtiden kommer att visa.
att broderskärleken blir den senast
mognande frukten av den ekonomiska ocli
politiska freden, som endast kan
uppnås genom en allt högre social
organisation av det ekonomiska och politiska’
livet, en organisation, som kommer att
i lagar och seder förverkliga den
ömsesidiga hjälpens, d. v. s.
intressegemenskapens, d. v. s. solidaritetens idé.
Att vinna hjärnorna för
solidaritetens idé, detta är det säkraste sättet
att verka för freden.
Men att införa denna idé i
hjärnorna innebär just den stora svårigheten.
Ty i hjärnorna upptaga
vanebegrep-pen platsen för de nya tankarna.
Flertalet äro ej i stånd att. bilda sina
meningar genom egen iakttagelse,
eget tankearbete, eget urval.
Flertalet är m. a. o. intalat.
Suggestionens makt förklarar, att vissa
begrepp bli orubbliga. Varje
anledning att pröva meningarnas halt, att
ändra omdöme, att ge rum åt en ny
åsikt, avvisas. Hjärnorna stelna och
i denna förstelning hålla sig urtida
fördomar friska som urtidens mammut
i polarisen.
En sådan urgammal fördom är den
att ”kriget alltid måste förbli den
slutliga domaren mellan skilda
rättsanspråk”.
Det behöves endast att några
lirigs-hetsande tidningar skickligt avfatta
sina ledares rubriker för att t. ex.
den tyska Per och den engelska Pål.
som i förrgår ej ens anade någon kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
