Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»om.oeh frågade: ”nå, vad säger den
ärade blockbrodern om v:år föregivna
allians?” — ”Nonsens”, hade
Basser-mann svarat och däri instämde Bebel
med oförställd glädje.
I taktikfi;ågor fi,ck man alltid
ihåg-komma, att de o.lika tyska staternas
politik ej kunde bedömas fristående,
utan fiek ses i samband med
rikspöliti-ken. Men- i rikspolitiken var Baden
representerat ej. blott i riksdagen utaE
även i tyska riksrådet, där det var
Preussens villige vapendragare.
Visserligen ’ hade koalitionen mellan
Badens nationalliberaler och
socialdemokrater tillfälligtvis utestängt centern
från ministertaburetterna och. några
s. k. sociala reformer genomförts. Men
dessa sociala reformer voro enligt
Bebels mening ganska obetydliga.
Särskilt hade han läst skarp kritik över
den nya skollagen. De sociala
reformerna gingo överhuvud ej, längre än
att de kunnat stå även på ett liberalt
program och reformer av betydligt
större betydelse hade
socialdemokratiska riksdags gruppen vetat
genomföra utan koalition, tack vare
konsekvent fullföljande av partiets
hävdvunna negativa taktik. Vid en
koalition mellan socialdemokrati och
borgerlig vänster visade det sig
nämligen alltid, ’ att vänstern förlorade
och högern vann”.
Under sådana förhållanden förelåge
intet skäl att bryta partiets
fyrtio-åriga taktik, med vilken det framgått
till att från en svag och obetydlig
partigrupp bliva Tysklands starkaste
parti och den främsta fraktionen av
den socialdemokratiska
Internationalen. Genom den negativa taktiken
hölls partiet fritt från kompromiss oeh
borgerlig bemängning. Föredrog man
att genom borgerlig allians vinna
några smärre framgångar, utsatte man sig
för risken att förlora kontakt med
partiets breda lager och mista folkets
förtroende.
. Vad speciellt badensarnas röstning
för budgeten beträffade, kunde Bebel
ej finna, att denna hade varit en av
förhållandena framtvingad
nödvändighet. Förhållandena hade ju tvärtom
varit sådana, att badensarna i 24
timmar kunnat upprätthålla ett beslut om
att förkasta budgeten.. Bättre bevis
behövdes ej för att vederlägga
röstningens nödvändighet. Saken förhöll
sig så, att, sedan badensarna veckor
tillbaka varit beslutna att rösta för
budgeten, hade de plötsligen
förolämpats av den ministerchef, vars budget
de ville antaga, och av honom fått
klart besked 0111, att socialdemokrater
voro mindervärdiga personer, som ej
kunde jämställas med andra politiska
partimän. Retade häröver hade
badensarna beslutat vägra budgeten, ett
beslut, som de vidhöllo i 24 timmar,
tills ministern klokt åter infångat dem
i några smickrande, men intetsägande
ord.
Dessa påståenden bestred Frank
på det bestämdaste. Alliansen mellan
socialdemokraterna och de
nationalli-berala i Baden var ej alls av den art.
Bebel skisserat.
Vid valen t. ex. röstade
socialdemokrater ej på liberaler utan att i förväg
ha fått garanti på, att liberalerna i
andra kretsar röstade med
socialdemokraterna. Hittills hade säkerligen de
senare ej gjort de flesta
medgivandena, varför även de badensiska
natio-nalliberalerna fingo av sina
partikamrater i övriga tyska stater utstå än
större svårigheter än vad de
badensiska socialdemokraterna fått
underkasta sig den senaste tiden. Icke i en
enda punkt hade badensarna offrat
sina revolutionära, socialdemokratiska
grundsatser. Under sådana
förhållanden hade det varit deras absoluta plikt
att genom samarbete med
nationallibe-ralerna i Baden förhindra att ett
"svart block” komme till makten.
Bebel gjorde ett stort nummer av
att badensarna under 24 timmar varit
beslutna vägra budgeten. Saken var
emellertid mycket enkel. Sedan
månader tillbaka hade
socialdemokraterna varit eniga om att rösta för
budgeten, enär genom deras åtgöranden i
den inkommit anslag till bättre
skolväsen och till en del nya sociala institu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
