Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om ingen mobilisering givit de
vacklande en puff till att åter upptaga
arbetet.
Men vad skulle en sådan
militari-.sering som permanent, lagfäst vapen
mot en järnvägsstrejk innebära? Kan
man tänka sig ett kraftigare handtag
åt all antipatriotisk, all extremt
anti-militaristisk propaganda! Denna
utlägger ju redan nu för lidande och
förbittrade proletärer att fosterlandet
endast är en fras, bakom vilken döljer
sig överklassens egoistiska intressen,
att militären icke är till för landets,
utan för kassakistornas skydd och
värn. Och då vill man föreslå, att det
.skall göras till system, att i varje
konflikt mellan järnvägsfolket och
bolagen en del av hären skall sättas på
krigsfot, icke för att skydda
fosterlandet utan för att hjälpa bolagen, så
att, som Jaurés sade, ”genom edert
fel, genom edert brott, de blickar av
vrede och hat, som arbetarklassen kan
slunga mot kapitalet, ej skola kunna
träffa detta utan att vända sig mot
fosterlandet självt. Det är n i som
profanerar och hädar fäderneslandets
namn! Och ni som vill militarisera
våra medborgare vid varje konflikt, i
permanenta svårigheter, ni för in
armén i varenda strejk, men en armé
som utbytt sin nationella uniform mot
kapitalismens livré.”
Vår franske partivän gav i detta
sammanhang en rätt märklig
upplysning om skillnaden mellan engelsk
uppfattning av strejkrätten och den
franska. Lord Curzon, f. d.
vice-konung i Indien, en av den engelska
högerns stridbare män, hör till dem.
som ivrigt förorda den allmänna
värnpliktens införande i England. —■ Ja
visst, svarade Keir Hardie honom på
ett möte, för att ni skulle kunna göra
som i Frankrike, kalla in soldater för
att slå ner arbetare i strejk! — Nej,
svarade lord Curzon, jag ansvarar i
hela mitt partis namn, att i vår
militärlag skall finnas en paragraf, som
förbjuder att använda
militär vid strejker. — Nu är det
ju sant, att en ivrare för en sak kan
lova åtskilligt mer än hans vänner
sedan vilja infria. Men själva löftet är
dock betecknande: en högkonservativ
lord, en av rikets högst uppsatta, som
vill absolut hålla värnepliktshären
borta från de sociala striderna. Finns det
någon enda motsvarighet i vår
stundom ganska ivrigt engelsk-apande
svenska överklass till denna
åskådning, som lord Curzon går i borgen
för att vara hela den engelska
högerns?
En annan utväg som lancerats i
bourgeois-pressen har varit att straffa
varje deltagare i en ”samhällsfarlig”
strejk med förlust av hans p e
n-sionsrätt. Och det föreslås på
allvar i ett land, som just infört allmän
ålderdomspensionering för de breda
lagren arbetare och bönder och
liksom alltid i dylika lagar gjort dessa
små slantar, vilka till god del
förvärvats genom den försäkrades egna
insatser, fria från utmätning!
Bourgeois-samvetets hela brutalitet mot den, som
dristar störa honom i hans
bekvämlighet eller rent av sårar det allra
heligaste, penningpungen, kommer drastiskt
till uttryck i ett sådant förslag, och
våra läsare kunna utan pekpinne
själva nämna talrika svenska
motsvarigheter till denna anda. Men det
hindrar inte att ett sådant
revolterande förslag dock är dödfött i Frankrike
— i masslockoutens och de svarta
listornas land, som är så
gammal-heder-ligt och så uppröres mot all ”ny mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
