Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
senare ett brutaliserande kroppsarbete.
Men vi lida ingen brist på
övertygelsen, att det för närvarande måste så
vai’a — en ”hård” nödvändighet,
kanske, men icke dess mindre ”en
nödvändighet”. Analysera vi denna
övertygelse finna vi i regel ingenting
annat än en av traditionen från äldre
tider förstärkt, blind tro hos en
viss samhällsklass, att ett faktiskt
socialt förhållande, som är fördelaktigt
för denna klass, måste vara det enda
”möjliga” och enda ”rätta” ur
allmänna samhällssynpunkter.
Ur emigrationsutredningen.
Hushållningssällskapens utlåtanden.
För TIDEN av C. N. CARLESON.
II.
Hemmansägare med otillräckliga
gårdsbruk ha biförtjänster stått till
buds under de senaste tio åren, vilket
beror på stenindustrins
uppsving; däremot ha samtidigt
skogsförtjänsterna gått tillbaka till följd
av skogsskövling, som i sin ordning
påskyndats av de förbättrade
kommunikationerna. Medan de små
hemmansägarna skaffa sig extra
arbetsförtjänst, hungra de större
hemmansägarna efter arbetskraft, som
flyter bort i två strömmar — dels till
Amerika, dels till städerna och
industrin.
Så låter det i Blekinge, den lilla
vackra, av naturen rikt gynnade
provinsen. Böndernas söner och döttrar
emigrera, därför att medel saknas till
inköp av jord. Och även inom en
annan befolkningsgrupp växer bristen
på ”säker och pålitlig arbetskraft” —
torparna föredraga att vara fria
arbetare; deras tvång känns så mycket
hårdare som utkomsten relativt
försämras. Fattigdom och
frihetsträngtan i förening verka avfolkning, och
med fattigdomen hänger tvånget
samman.
Bristen på arbetskraft främjar nu
i sin ordning införandet av
arbetsbe-sparande maskiner, rotfruktodling
och sockerindustri tränga fram —
medan i skogsbygden förekommer, att
åker utlägges till betes-
mark. Samtidigt påstås, att
jordförbättringar försvåras av de höga
dags-verkspriserna och de höga
kapitalräntorna, Det visar oss
småbondeklas-sens läge, i trångmål som den befinner
sig mellan arbetets oeh kapitalets
krav. När så därtili framhålles, att
jordbrukets skuldsättning beror på att
lån tagas för andra ändamål än
jordförbättringar, att man förfar
lättsinnigt med pengarna — då är det väl
orimligt att skylla alltför mycket på
de höga dagsverkspriserna. När
hushållningssällskapet önskar kontroll
över lånens användning, tycks det ju
självt hysa sina tvivel på en
tillbaka-skridande samhällsgrupps moraliska
och ekonomiska valör — vi relatera
endast.
Vad Kristianstads län
vidkommer, må vi först uttala en stilla
förvåning över att dess hushållnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
