Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deln industrin, vilket förhållande är
omvänt inom det moderna samhället.”
Visserligen hörde vi nyss Engels säga,
att ”utbytet närmast produktionen
bildar den verkliga grundvalen för all
samhällsordning”, vadan utbytet
sålunda borde spela en mindre viktig
roll. Men visst är, att han likväl
tillskriver detsamma en självständig
och av produktionen oavhängig roll.
Detta framgår med all önskvärd
tydlighet av hans strid med Eugen Diihring.
Med samma rätt att anse
produktionssättet såsom det i första hand
bestämmande eller den ”sista orsaken” i den
sociala utvecklingen, därför att en vara
ju först måste finnas till, innan den
kan utbytas, skulle man då kunna tala
om t. ex. agrikulturens ekonomiska
primat över den förädlande industrin.
Kautsky har dock i sitt arbete ”Die
Agrarfrage” tydligt visat, att
industrin även på agrikulturens område
bildar den förnämsta drivkraften. Det
gives alltså nog ingen orsak för dem,
som i ekonomin se grundvalen för all
samhällsordning, att tillerkänna
utbytet en plats just ”närmast”
produktionen, m. a. o. en ringare
betydelse för den sociala utvecklingen, än
produktionen äger.
Betonandet av utbytet som en
självständig process —
visserligen stående i växelverkan med
produktionsprocessen, men dock
ingalunda mer bestämd av denna än denna
själv är betingad av utbytet — måste
å andra sidan leda till en reservation
mot Marx’ uttalande,att
”produktionssättet för det materiella livet betingar
den politiska och andliga livsprocessen
över huvud”, alldenstund ju då utom
produktionssättet även utbytessättet
medverkar härtill.
Engels’ definition på de utslagsgi-
vande makterna i historien äger ännu
en sida, Produktionsprocessen är en
genom samhället reglerad ekonomisk
process. Dess utveckling är beroende
av en mängd sociala faktorer. Till
dessa den ekonomiska processens
sociala betingelser hör icke minst
samhällsordningens egen
utvecklings-ståndpunkt. När frågan således gäller
att finna de verkliga grundvalarna, de
utslagsgivande faktorerna för all
samhällsutveckling, kan det sålunda — som
redan tidigare framhållits — icke
anses nog att blott peka på produktionen,
då ju denna till en viss grad själv är
bestämd eller betingad även av
samhällsordningen.
•
Av det ovan anförda framgår som
slutsats, att Engels’ uttryck:
”produktionen och närmast denna utbytet är att
anse som utvecklingens verkliga
grundvalar” icke ger oss ett fullt adekvat
och förklarande uttryck för vad den
materialistiska historieteorin anser som
det utslagsgivande momentet i
utvecklingen, eller för vad Marx kallar
”materiella produktivkrafter”.
Snarare giver denna formel anledning till
slutsatser, som avtrubba det
karaktäristiska för den materialistiska
historieuppfattningen.
Sammanställa vi nu de olika
uttalandena av Marx, vari denne söker visa.
vilka de utslagsgivande momenten i
samhällsutvecklingen äro, så erhålla vi
till slutresultat: materiella
produktivkrafter äro produktionsmedel i
inskränkt mening eller enligt vedertaget
språkbruk arbetsverktyg och råämnen,
marknadsomfånget, produktionssättet
(hantverk, manufaktur- eller
fabrikssystem), utbytessättet, yttre
naturbetingelser (landets geografiska läge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
