Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klimat o. s. v.) samt människan själv,
betraktad som naturkraft (såväl
hennes fysiologiska som psykiska natur).
Men varken arbetsverktyg,
produktionssätt eller utbyte eller någon av
ovan uppräknade kategorier äro var
för sig att betrakta som det
utslagsgivande momentet i utvecklingen.
Detta måste vara något dem alla o
m-fattande, nämligen ekonomin. Men
väl att märka: Det är icke ekonomin
överhuvud, som bildar den verkliga,
reella grundvalen för det sociala livet.
”Arbetet”, säger Marx i Das Kapital,
T, ”är närmast en process mellan
människan och naturen, en process, vari
människan genom sina egna
handlingar förmedlar, reglerar och
kontrollerar sitt ämnesutbyte med naturen.
Gentemot denna uppträder hon själv
som en naturmakt. Sin kropps
naturkrafter, armar och ben, huvud och
hand sätter hon i rörelse för att
tillgodogöra sig naturens alster i en för
hennes liv njutbar form. I det hon
genom denna rörelse påverkar
naturen utanför henne och förändrar
densamma, förändrar hon sin egen
natur. ’ ’
Den ekonomiska verksamheten
skiljer sig från all annan mänsklig
verksamhet därigenom, att den i sig
innesluter icke blott ett förhållande mellan
människorna — det sociala momentet
inom densamma — utan även
innesluter människornas förhållande till
naturen — det sakliga momentet. Så
omspänner ekonomin människans
sakliga och andliga omgivning till ett
oskiljaktligt helt. Därför kan ock den
ekonomiska verksamheten ses ur en
dubbel synpunkt: dels som en s a k 1 i g
process, dels som en social sådan.
Men dessa båda sidor äro icke klart
utsöndrade i Engels’ flera gånger
anförda uttryck: ”produktionen och
närmast denna utbytet är att betrakta
som den verkliga grundvalen för all
samhällsordning ’ ’.
Som förut framhållits, betingas icke
ekonomins eller den ekonomiska
verksamhetens utveckling enbart av
sakliga faktorer, utan även av vad vi kalla
sociala sådana. Det är givetvis de
förra, ekonomins sakliga, yttre
betingelser, som den materialistiska
historieuppfattningen betraktar som det
primär a, det utslagsgivande
momentet i den mänskliga utvecklingens
historia. Genom att framhålla
utvecklingen av dessa, de materiella
produktivkrafterna, som det
utslagsgivande momentet för all
samhällsutveckling, uppdrog Marx gränsen
mellan den materialistiska och den
idealis-tiskt-realistiska historieuppfattningen.
(Slut härnäst.)
Litteratur.
OSSIAN-NILSSON: Havet. Albert
Bonnier. Stockholm. Pris 3: 75.
Ossian-Nilsson har åter förnöjt
världen med en social roman. Det är ju
så få svenska författare, som anse
tidens största rörelse värd
uppmärksamhet från deras lyriska själar, att vi ej
kunna annat än glädjas över den
ihärdiga uppvaktning, Ossian-Nilsson äg-
nar socialdemokratin. Visserligen
undergår den i var ny roman blott en
yttre omdekorering, och visserligen
växlar den personligt upplevda
kontakten med rörelsen betydligt i styrka
och är i ”Havet” nere vid en
nollpunkt, så att storstrejkens dramatiskt
kraftmättade veckor passera läsaren
ganska spårlöst förbi, iakttagna från
en societetssalong, men det är ju alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
