Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spelar även in — baekstugusittarna
försvinna, barnen draga till industrin
eller Amerika, husen ha rivits oeh
jorden lagts till hemmanet, nya åbor
hindras flytta in i kommunerna på grund
av jordägarnas fruktan för ökad
fattigvård, folkminskning på
landsbygden sedan år 1880 och i fråga om
tillgång på arbetskraft ställningen ännu
s ä m r e under de senaste 2 å 3 åren
— ”få gårdar, som ha alla platser
besatta” — ”alla större jordbrukare se
med en viss oro framtiden an” — det
är den sociala bild, som ett typiskt
storbondelän uppvisar. Och så.
— i upplösningen och förfallet, som
vållas här rätt väsentligt dels av en
envist fortlevande, fördärvlig
arvs-rättssed, dels av njugghet mot
småbruken, sjunges en förtretens litania om
”de socialistiska lärornas ingjutande
av ovilja mot husbonden och
fördunklande av arbetarnas rättsbegrepp”.
Dylikt tal tar sig underligt ut, då ju
samtidigt skrives, att ”socialismen
ännu icke är i full fart inom länet”,
ja, ännu underligare vid sidan av
sådana positiva, på de verkliga orsakerna
pekande uppslag som styckning av det
större jordbruket, kooperativ
verksamhet, täckdikning och
jordförbättring, egnahemsbildning ocli
folkskole-undervisning i egnahemsskötsei etc.
Från V ä r m lands 1 ä n är den
korta och rätt innehållslösa rapporten
avfattad i en ton, som knappt
förvånar, då man under den läser namnet
Gerli. Dyrssen. Där talas 0111 hur
jordbruket lider av den ”oerhörda
höjningen” av arbetslönerna, som ändock ej
gå utöver 300 å 350 kr. för dräng och
150 å 200 kr. i ”piglön”, såsom
uttrycket lyder på detta
hushållningssällskaps skönformade språk. Och så
klagas förstås över den minskade ar-
betsintensiteten: ”strävandena”, he-
ter det, ”gå ut på att prestera minsta
möjliga arbetsprodukt”. Vilka
strävanden? Kanske de ha att skaffa med
”det samhällsupplösande partiet”,
varom talas i samband med en
klagolåt över att detta ”parti” skulle
framhålla värnpliktens fullgörande som en
orsak till emigrationen? I bådä
anmärkningarna röja sig
bruksindustri-idkare-synpunkter — hur skulle det
låtit, om hushållningssällskapet med
sin ”utredning” hade flyttat sig ett
stycke bort från brukskontoren ut
bland befolkningen ?
Vi äro nu inne i bruks- och
gruvtrakterna med biförtjänster och
arbetstillfällen utom jordbrukets sfär.
Rapporten från Örebro län
förklarar, att de mindre hemmansägarnas
ställning är bättre än de störres,
därför att de senare måste lega ”dyr”
arbetskraft. Men kan man verkligen
tala 0111 god ställning, då det uppgives,
att den mindre jordbrukaren nödgas
sköta 0111 sitt jordbruk på den tid, som
blir över efter 8 å 6 timmars skift i
industriellt arbete? Hur lång arbetstid,
sammmanlagd. kräver då icke
livsuppehället? Och hur knappt inkomsten
ändock räcker till, antydes av
anmärkningen. att de mindre hemmansägarna
(hemmansbrukarna) söka ”sina
kontanta inkomster på arbete i industrin
hellre än i de större
jordbruken”, som ej ”mäkta betala” så högt
som denna. Därför — heter det —
gagnar ej egnahemsrörelsen
”jordbruket i stort sett”. Bakom denna
anmärkning ligger ju tanken, att egna
hem äro bra, försåvitt de garantera de
större jordägarna tillgång på
arbetskraft — således alldeles samma
resonemang som i Uppland. Och i vilket
läge torpinstitutionen befinner sig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
