Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock ej avsevärt mer betalt för liäst
ock karl pr dag”, d. v. s. man tager i
dag ut ett dubbelt större
arbetskvantum för ungefär samma
betalning! Men då har man även skäl
att misstänka, att lönernas
stigning står i förhållande därtill. Det
är ju för övrigt rätt
anmärkningsvärt, att i denna rapport från ett
stort industrilän finns ej anförd en
enda lönesiffra. Sparsamt förekomma
lönesiffror i övriga rapporter; här lysa
de, fullständigt med sin frånvaro.
Bergsbruket, vars utveckling nära
sammanhänger med ett med det
skånska jämförligt järnvägsnät i länets
södra och mellersta delar, är numera
helt uppslukat av storindustrin; de
därmed inträdande nya förhållandena
avspegla sig även i forkörningens och
gårdfarihandelns upphörande och
hemslöjdens förfall.
Endast vid bruksgårdarna i södra
Dalarna förekomma ett fåtal torpare,
s. k. ”kolbönder”. ”Benämningen”
backstugusittare påstås vara ”så gott
som okänd”, vilket ju ej hindrar, att
fattigdom förekommer, jämförlig mecl
sådana existensers.
Naturligtvis jämra sig även här de
större jordägarna över den dyra
arbetskraften... medan man icke i
rapporten hör av dylika klagomål från
bolagen, från industrikapitalet!
Jäm-mern tar sig t. o. m. så expressiva
uttryck som att det är ”omöjligt att få
inkomsten att räcka till avlöningen”.
Om så skulle vara fallet och när man
framkastar så tvärsäkra påståenden,
borde man väl även låtit sig angeläget
vara att med övertygande siffror
belysa ett så svårt trångmål. Men
sådana anses visst obehövliga. Då är
det bekvämare att i ett naket
påstående skylla arbetslönen för att inga
pengar läggas ned på
jordförbättringar! Vid dylik klagan har man skäl
att tills vidare sätta ett frågetecken
och likaså vid en från samma
intresserade håll tydligen härrörande uppgift,
att de mindre jordägarna skulle ha
det bättre ställt därför, att de äro
oberoende av dagsverkspriserna. Nu
har man så ofta hört den visan, att man
med skäl kan undra, varför ej de större
jordägarna sälja av och stycka sina
egendomar... och ge sig till
småbrukare ! Då slippa de ju ifrån en mängd
bekymmer, och deras liv kan flyta fram
i större lugn oeh förnöjsamhet!
Att arbetskraft drages till industrin
är här ”en sedan långliga tider känd”
företeelse, ty vi befinna oss i en
gammal industriprovins, där järn- och
kop-parfyndigheter bearbetas väl nära nog
sedan hedenhös — men attraktionen
ökas. Hushållningssällskapet har ej
kunnat finna, att utvandringen
eftersatt jordbruksarbetet — kanske
densammas omfattning här minskas av
industrins växande behov av arbetskraft.
För övrigt tyder omdömet på rätt stor
självbelåtenhet: tack vare skogen —
ännu ej helt i skövlarehänder, få vi väl
tillägga — och tillgång på arbete är
”även penningtillgången i förhållande
till arealen öppen jord tillräcklig” och
”ökad lätthet att få lån skulle ej
förbättra jordbrukets ställning”. Men
går nu detta rätt ihop med
hushållningssällskapets uttalade önskan, att
lånen till egna hem böra höjas och att
’ ’även en mindre del av det
uppskattade lägenhetsvärdet kunde
utlämnas?” Även förefaller det, som om
man skulle haft anledning att mer
ingående sysselsätta sig med den som
orsak till ökad emigration angivna
”för långt gångna
egostyckningen”, som lär vålla, att jordens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
