Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— en ”frigörelse”, som liade sitt djupa
moraliska motiv i den giriga
missunn-samket, varmed man såg torparens
”oinskränkta rätt till byggnadsvirke
och vedfångst”; så köptes torpen, och
hemmanet avfolkades, utan att
sedermera upplåtas åt nya åbor.
Torparens barn gä upp i den stora
industriarbetarmassan — men
back-stugusittarna i denna lysande
utsug-ningsprovins ökas kring
industricentrerna; det målar ju
tillräckligt klart den växande
fattigdomen.
Nu skulle man ju tro, att
hushållningssällskapet åtminstone borde
draga sig för att lägga skulden för
förhållandena på befolkningen i en av
roffare-kapitalister så härjad landsdel
— men vad möta vi? Utan skymt av
bevis talas om ”ovillighet hos
lägen-lietsinnehavarna att fullgöra sina
prestationer”, en ”ovillighet”, som i nästa
andedrag skylles på ”förslappad
pliktkänsla, vartill ej minst den senaste
tidens sociala rörelser medverkat”. Så
pass fräckt låter det — lika fräckt
som i Curry Treffenbergs dagar. Detta
snygga hushållningssällskap — man
kan lätt tänka sig, med vilka känslor
det betraktar Svenska sågverks- oeh
brädgårdsarbetareförbundet —- borde
först taga närmare i skärskådande b
o-lagens pliktkänsla, ty den kanske
lättare finner sin karaktäristik och sin
förklaring i en viss ”rörelse” —
affärsrörelsen inom trävaruindustrin!
Oeh samma sällskap, som, i förbigående
sagt, knappt kan skriva svenska,
tillåter sig även påstå, att samtidigt med
torpens försvinnande ha
”arbetslönerna stegrats till en med jordbrukets
fördelaktiga bedrivande oförenlig
höjd”. När man så ser närmare efter,
befinnes den för jordbruket förment
menliga lönehöjden vara en
dagpenning av 2 kr. å 2:50 för manlig och
1 kr. å 1:50 för kvinnlig arbetare —
”dräng” och ”piga” som det så
vackert heter i ”sällskaps ”-språket. Man
vore nästan frestad tro, att dessa
herrar ville — i avseende å lönerna —
tillbaka till lönesatserna för 40 år
sedan.
I en sista artikel skola utlåtandena
från de tre återstående länen
granskas, och som avslutning på vår
rundtur intrycken sammanfattas i en
resumé av vårt referat.
Materiella produktivkrafter och produk=
tionsförhållanden.
För TIDEN av OSCAR LARSSON.
(Slut fr. sid. 344.)
3. Om produktionsförhållanden.
Vad är det nu som i första hand
eller närmast bestämmes av de för den
sociala utvecklingen utslagsgivande
materiella produktivkrafterna ?
I det ovan nämnda förordet till ’ ’Zur
Kritik der politischen Oekonomie”
säger Marx:
”1 den samhälleliga produktionen
för sitt livsuppehälle ingå
människorna bestämda, nödvändiga, av deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
