Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Sverge och
är titeln på en artikel med vilken prof.
E 1 i E. Heckscher inviger den ur
några års dvala återuppståndna
”.Svensk Tidskrift”. Som artikeln är
typisk för den stockholmska
unghögern, skola vi upptaga den till något
närmare skärskådande, i synnerhet
som den berör en av de sjuka
bildningar i modernt samhällsliv, vilka en
socialisthäcklare har så svårt att
bortförklara.
Låt oss först i allmänhet säga några
ord om den nyuppståndna tidskriften.
Den har en synnerligen självsäker
anmälan, där redaktionen kungör t. ex.
en ”livlig övertygelse om Sverges
oupplösliga samband med det
europeiska statssystemet” (!). Man förstår
av inledningen att tidskriften
väsentligen vill vara politisk, även om
”glädjande nog”, inom litteratur och konst,
”medverkan utlovats av krafter
sådana, som endast sällan torde samlas
kring ett svenskt tidskriftsföretag”.
Politiskt skall tidskriften vara ett
”diskussionsinstitut” ocli vid sidan
därom genom en trogen skara
redaktionsmedlemmar förfäkta ett över
partierna stående statsprogram. — Det
senare ville som bekant på sin tid även
hr Lindman och vi misstänka, att
samma orsaker komma att leda de bägge
analoga fallen till samma slutmål.
Hr Heckscher tar till utgångspunkt
för sin artikel ett yttrande av norska
Morgenpostens redaktör, vilken
nyligen återupprepat den gamla norska
dogmen om Sverge som styrt av en
reaktionär adel.’ Vid vederläggningen
härav firar hr Heckscher en lätt
triumf — men begår samtidigt det
felet att allt från början giva en ensidig
formulering av sitt viktiga och högst
intressanta problem. Ty, som lite var
inser, finnas, en serie olika grader av
aristokratiska samhällsformer liksom
av blandade samhällsformer, innan
inan från adelsväldet kommer till
demokratin”
norsk demokratism, och därför att man
bevisat Sverge icke vara ett samhälle
av den förstnämnda formen, har man
ingalunda bevisat, att det ej är en
blandad samhällsform, som i mångt
och mycket står adelsväldet ganska
nära.
Följden av hr Heckschers sätt att
ställa problemet blir därför den, att
sedan han ägnat artikelns första del
att vederlägga redaktör Vogt, han till
läsarens överraskning börjar senare
delen med påståendet, att trots den
dittills förda bevisföringen det i vårt
land otvivelaktigt finnes ”både en
känsla av klasskillnad och en
ovilja mot denna klasskillnad”.
Kontentan i artikelns första del är
följande: I Sverge finns ingen ä r f
t-1 i g t ledande klass, även om det finns
gott om personer av god familj, som
känna sig höjda över den stora
plebejiska mängden. Hos dem utbildar sig
släktandan näppeligen till en kastanda
av den art, som förefinnes t. ex. hos
Bostons av pilgrimsfädernas
avkomlin-gar sammansatta aristokrati. ”1
Sverge saknas tendenser av detta slag i
alldeles påfallande grad.” Hos oss har
”en persons härstamning så gott som
ingen betydelse”, utan äga vi. t.ack
vare vår fria undervisning, en ovanligt
livlig ståndscirkulation, så
att man beräknat att över hälften av
Tekniska Högskolans elevkår .utgår
från småfolk av olika slag. ”11 ar en
person en gång passerat det
vändko r s, s om heter a k a d
e-m i s k examen, ärhans sociala
ställning given; han tillhör utan
all gensägelse den bildade klassen,
som hos oss mer än i de flesta länder
är liktydig med överklassen.” Detta
visar ”hur många”, som varje dag
komma upp i överklassen och
hurule-des de med härkomsten förenade
sociala skillnaderna försvinna, då de
hunnit dit. Därmed vore dock föga
vunnet, om de, som en gång hunnit
upp, skarpt avstängde sig från det öv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
