Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riga folket och i den mån deras
ekonomi det tilläte,
vändearbetetryg-g en och ägnade sig åt ett
ansvarslöst nöjesliv. En dylik
klass, motsvarande den engelska
aristokratin, förekommer emellertid ej i
Sverge.
Vi skola ej särskilt uppehålla oss vid
hr Iieekschers påstående, att vi sakna
en ä r f 11 i g överklass, enär även efter
vår mening Sverge numera är på väg
att befria sig från en dylik, utan blott
framhålla, hur naturligt det är att de
rester av släktvälde, vi ännu ha i vårt
land, kanske mer i landsorten än i
huvudstaden, i en norsk demokrats ögon
lätt få bilden av en alltjämt bestående
adelsaristokrati. Vi skola också
erkänna, att en rätt livlig
ståndscirkulation förefinnes, som låter en husars
son bli ärkebiskop (i vilket land har ej
det inträffat!) och en underofficers
krigsminister, samt att denna kanske
t. o. m. är större hos oss än i månget
demokratiskt land. Men vi
vilja påpeka, hur en överklass, som
starkt närmar sig aristokrati, alltid
måste förefinnas, så fort dylika
’ ’v ändkors” so m en a k a d
e-m i sk examen (må vara blott en
obetydlig studentexamen) eller en
viss uppnådd
förmögenhets-ställning enrollera sina
innehavare i en högre, från det
övriga folket upphöjd klass. Om
denna sedermera vänder arbetet
ryggen eller är en arbetande överklass,
spelar i detta sammanhang en
underordnad roll. — I ett så fattigt land
som Sverge är nog en arbetande
överklass den mest självmedvetna av de
tvenne. Att den är arbetande, beror i
främsta rummet på vår fattigdom.
Det utmärkande för Sverge torde
vara, att vi. trots en ganska allmän
och naturenligt framtvingad
ståndscirkulation. ’ ha en ovanligt utpräglad
överklasskänsla hos de bättre
lottade och att denna består även
mellan överklassens olika yrkesgrupper
inbördes som en bornerad kastanda.
vilken skarpt skiljer ämbetsmannen
från köpmannen, officeren från
juri-sten-reservofficeren o. s. v. Den vida
h umanism och verkliga
bildning, som är all demokratisms
första förutsättning, saknas nästan
fullständigt i vårt land.
Denna överklasskänsla och kastanda
tyckes emellertid hr Hecksclier ej ens
i andra avdelningen av sin artikel
fästa sig vid, även 0111 han där förstår,
att förefintligheten av en känsla av
klasskillnad och ovilja mot denna ej
låter sig förnekas. Då han söker giva
en förklaring av denna känsla,
behandlar han den emellertid som 0111
den väsentligen förekom hos
underklassen mot överklassen och ej i lika
grad hos överklassen mot
underklassen. Det är detta, som ger hans
artikel dess färg, att den under
en objektiv yta formar sig till ett
angrepp mot arbetarnas solidar
i-tets känsla och på denna vill
överflytta väsentliga skulden till att
Sverge ej är så demokratiskt, som det
kunde vara (!).
Som en första orsak till känslan
av-klasskillnad angiver han, fullt riktigt
den relativt r i n g a olikhet i social
ställning ett så fattigt land som vårt
möjliggör mellan det större antalet
individer av olika klasser. Här erbjöd
sig ett utmärkt tillfälle för hr
Heck-scher att påvisa uppkomsten av
kastandan mellan olika grupper av
överklass. Men i stället utnyttjar han
det till att förklara, varför de breda
lagren hos oss ej i samma grad som i
England eller Tyskland b e u n d r a
de högt ställda och ta dem som 1
v-sande föredömen (!).
Sedan som en andra orsak angivits
den stela sällskapstonen hos oss,
kommer hr Hecksclier till sin egentliga
förklaringspunkt. vilken han
formulerar som ”den relativa
frånvaron av avancementet inom
yrket och den bristande
lusten därtill”. Denna
kommenterar han sålunda:
”En strävsam arbetare sätter ofta sin:;
barn i elementarskolan ocli låter dem
sålunda stiga flera pinnar på den sociala stegen;
men de arbetare, som önska och försöka att
själva rycka upp till en högre ställning inom
sitt eget yrke, äro efter allt att döma
ojämförligt färre. Delvis ligger detta i den
moderna arbetarrörelsens natur. Att vara pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
