Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fördjupade samhällskänsla.
Söndringen i den etiska uppfattningen är
naturligtvis störst , i brytningstider, då
-en helt ny samhällsklass marscherar
upp. Här kan det ej bli tal om någon
enhetlighet i moral.
Det är ju ock mera sällsynt, att
personer, som äro intimt förbundna med
de kapitalistiska intressena, kunna
förmå sig att bryta med kapitalismens
åskådningssätt. Genomsnittsmänniskan
— hon må nu vara av underklass eller
-överklass — är alldeles icke någon
alltigenom resonerande, varelse. Hennes
andliga värld är ofta en brokig, men
fast vävnad av fördomar oen egoistiska
intressen, vilka bon visst, icke vill
utbyta mot ett om än aldrig så skönt,
dock icke handgripligt, påtagligt
idealsamhälle. Det kommer därför till
sist mindre an på en o 111 v ii n cl e 1 s
e-predikan inför de olika
samhällsklasserna’för ett nytt samhällsideal än
på kampen dem emellan.
Socialismen triumferar när den ldass segrar,
som är dess bärare.
Men väl att märka: Klasskampen
är icke en produkt av socialistisk
åskådning, den har icke. som man
älskar att påstå för att misstänkliggöra
densamma, skapats av någon lärd
teoretiker. Det levande livet har s j ä 1 v t
anvisat vägen. Kampen mellan
bour-geoisi och proletariat är ett stort h
i-s t o r i s k t faktu 111. som
socialismen konstaterar och söker utforska,
-men varken framkallar eller försvårar.
Tvärtom söker socialismen som teori
genom att påvisa de lagar, efter vilka
människan och samhället utveckla sig.
humanisera klasskampen. Först genom
en organisation av klasskampen
förvandlas f. ö. densamma från att vara
■en ren naturprodukt, som sprider nöd
och elände bland människorna, till en
kamp, som människan betjänar sig av
för. målmedvetna strävanden. Kndast
den, som är helt oförmögen att se, att
klasskampen är ett faktum, som visar
sig nästan på varje punkt i det
mänskliga samhällets utvecklingshistoria, kan
avskräckas av talet om denna kamps
organiserande och målmedvetna
utnyttjande.
Första gången denna taktik i större
stil kom lill medveten användning var
under c h a-r t i s t r ö r e 1 „->• e n, det
engelska proletariatets mäktiga
klassrörelse under 30- och 40-talet av det
nittonde århundradet. Denna rörelse står
på tröskeln till den moderna
socialismen. Den var en elementär
massrörelse. Målet för densamma var erövrandet
av den politiska makten.
Chartiströ-rclsens män väntade icke
arbetarklassens ekonomiska befrielse eller
fattigdomens avskaffande genom förnuftets
och rättskänslans övertygande kraft
yiom de olika medborgarlagren. De
utgingo i sin strid från vad som var,
från tidsskedets ekonomiska och
sociala förhållanden. På dessa organiserade
de sin i n tresseka m p. väl vetande,
att arbetarens befrielse måste vara
arbetarens eget verk — en grundsats, som
nu för första, gången proklamerades
och som sedan aldrig glömts av
socialdemokratin.
Motsatsen mellan kapital och arbete
kom i chartiströrelsen klart och tydligt
vid mer än ett tillfälle till synes. Men
framtidsidealet var ännu högst oklart.
På det teoretiska tänkandets område
var chartismen likaså fattig som den
samtida utopistnen var rik.
M a r x i s m e n sammansmälte eller
förband de livsdugliga momenten hos
dem båda. Dess åskådning erhöll sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
