Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fasta teoretiska underlag och uttryck
i ”Det kommunistiska manifestet”. I
geniala och enkla satser har Marx häri
fastslagit, att socialismens mål blott
kan uppnås genom
klasskampen, blott därigenom att den
klass, på vilken det kapitalistiska
systemet hårdast trycker, fast och
beslutet inträder i kamp för sina egna
intressen, dessa må nu till tiden ligga
närmare eller mera avlägset.
Marxismens kraft ligger just däri, att den
sammanband kampen för det
socialistiska fra m tids idealet med
kampen för arbetarklassens n ä
r-mast liggande intressen. I del
II av vårt program, vårt s. k.
”politiska program”, finna vi en hel rad
av åtgärder, vilkas förverkligande var
för sig betecknar ett steg framåt till
den socialistiska samhällsordningens
förverkligande.
Genom tillämpandet av läran om
klasskampen fördes de stora massorna
över från utopismens område till
verklighetens fasta mark. Deras blick
riktades på de närvarande förhållandena,
och klasskampen själv förlädes på sina
egna verkliga grundvalar, det givna
samhällets ekonomiska och sociala
förhållanden. Tack vare denna taktik
blev den socialistiska rörelsen en
verklig arbetarrörelse, som i olikhet med
utopismen är fullt medveten om, vilka
förändringar, som äro möjliga att
omedelbart genomföra. Så blev kampen
om det socialistiska idealet närmast en
kamp för förbättrandet av
arbetarklassens 1 ä’g e.
Proletariatets organiserande och
förande till seger i klasskampen, det är
och förblir den medvetna uppgiften
för varje parti, som kallar sig
socialistiskt. Det gäller, att hos
proletariatet uppväcka ettklassmedvetan-
d e, d. v. s. en klar uppfattning av de
intressen, som tillkomma detsamma
som klass. Visserligen förefinnes en
allmän solidaritetskänsla eller ett
allmänt, sympatiserande mellan
medmänniskor, som befinna sig i samma svåra
belägenhet, men denna naturliga
känsla, som väl finnes hos alla normala
människor oeh i form av medlidande
även mången gång hos proletariatets
motståndare, är för allmän för att
kunna bilda ett klassmedvetande. Vi se
ock, huru de första
utopiskt-socialisti-ska strävandena under proletariatets
förhistoria hade karaktär mer av
filantropi än av ett målmedvetet arbete
för proletariatets höjande genom dess
egen verksamhet.
Det proletäriska klassmedvetandet
väckes till liv, först när arbetaren får
upp ögonen för att det är genom
kapitalets tyranniserande
härskareställning, som hela hans samhälleliga
tillvaro bestämmes. Han nöjer sig då ej
längre med allmosor, han fordrar. Den
av umbäranden och arbete förtryckte
gripes av viljan till glädje och liv.
Så blir klassmedvetandet medvetandet
om klass mots a t s e n, om
förtryckta och förtryckare, om
klasskampens oundviklighet. Den
blir en nödvändig följd av de
kapitalistiska produktionsförhållandena.
Då nu staten är organ för
klassherradömet, måste klasskampen
antaga formen av en politisk kamp.
Statsmaktens erövrande är
medlet för klassherradömets
grusande. Ut från marxismens ståndpunkt
är dock icke den socialistiska
samhällsordningen bara en enkel följd av
att, proletariatet erövrar den politiska
makten. Den nya ekonomiska
organisationen förberedes å ena sidan genom
ekonomins egen utveckling, som allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
