Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
god vilja, en tillfällig välgörenhet.
Det fordras en hela samhällets
konstanta och enhetliga vilja att ärligt
undersöka missförhållandena och att
ärligt använda effektiva hjälpmedel
emot dem. även om dessa hjälpmedel
för en del av samhällets mäktiga skulle
vara mindre bekväma. Hitintills har
emellertid de senares makt alltid
kunnat förhindra dessa hjälpmedels
användning och vi ha därför skådat, hun
gång på gång arbetslöshetens elände
tänt revolutionens mod hos utsvultna
skaror, vilka, gäckade i sina
förhoppningar om de maktägandes goda vilja,
endast haft våldet till vapen mot
hungern och makten. Sålunda, var det till
stor del de arbetslösa, som fylkade de
revolutionära leden i Paris såväl 3830
som 1848, och även 1871 var
arbetslösheten en av de främsta drivkrafterna
för kommunupproret.
Såsom arbetslösheten i ett visst
ögonblick upplyste den enkle arbetaren
och borgaren om det fåfänga i att
vänta befrielsen från do maktägande
rike och såsom den satt svärdet i
deras hand till självförsvar, så har just
arbetslöshetens under århundraden
alltjämt åter uppdykande företeelse
eldat de stora revolutionära tänkarna.
Över arbetslöshetens elände ha
revolutionens barrikader rests och har den
tankens fågel höjt sig, vilken burit
mänskligheten budskap om att
befrielsen en dag skall inträffa.
Allt från Thomas Morus har
arbetslösheten varit det pådrivande och
äggande för socialisternas studier oeh
byggnadsföretag. Owen och Sismondi,
Proudhon, Marx och Rodbertus, alla ha
sysslat därmed och, om än efter
mycket skiftande tankelinjer, arbetat på
utbildandet av det stora rättsbud —■
”rätten till arbete” — vilket
är den direkta protesten mot
arbetslösheten oeh mot det nuvarande
samhällets ”rätt till arbetslöshet”.
”Människovärdet vi fordra tillbaka.. ”
För TIDEN av J. TÖRNFELT.
”Allt flyter”. konstaterade de
gamle vise, som länge grubblat över
tillvarons gåta. I våra dagar mynnar
sådant grubbel ut i påståendet: ”allt
■stiger”.
Kraven på livet stiga, men priset på
deras tillfredsställande stiger också i
samma proportion. Arbetslönerna
stiga, men icke i samma proportion som
penningvärdet sjunker. D. v. s.
om än kronan kan intjänas på
kortare tid än förr, så är den
dock icke lika mycket värd som
förr: man får mindre i utbyte för
den. Detta är en iakttagelse, som
snart sagt alla gjort. II u r mycket
priserna på livsförnödenheter stigit
under de senare åren, kan man
visserligen icke exakt ange. Man nöjer
sig vanligtvis med påsiöendet, att de
stigit ”avsevärt.” eller ”enormt”.
Enligt en amerikansk statistik ha
medelpriserna på 257 olika arHklar där
i landet stigit med 41 procent i’*ån
1897 till 1909. Men bland dessa ’7
artiklar är arbetskraften ick>
medräknad och den statistik jag har
till hands, nämner intet om stegringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
