Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i dess pris. Skulle denna stegring
under de nämnda 12 åren vara mindre
än 41 procent, så betyder ju detta, att
de amerikanska arbetarnas villkor
försämrats under tiden.
För vårt lands vidkommande ställer
sig saken på ungefär enahanda sätt.
Markegångspriserna å vete, råg, ärter,
smör, fläsk, torrt kött, ägg, strömming,
torsk och torr fisk stego under åren
1898—1908 med i genomsnitt 26
procent; hyrorna i Stockholm under
samma tid med i genomsnitt 48 procent och
över hela landet med 37 procent.
Prisstegringen för hela landet å hyror och
livsmedel under nämnda tioårsperiod
beräknas av aktuarien I. Flodström
till minst 3 0 procent.
Hur har arbetslöneförbättringen
under samma tid varit? Räknen själva!
Har eder dagpenning höjts från 3 till
4 kr. sedan 1898, så står eder köpkraft
dock på ungefär samma nivå nu som
då.
Vad kan detta bero på? Den
tekniska utvecklingen på såväl industrins
som lantbrukets område skulle väl
annars leda till sjunkande priser, kan
man tycka. I många fall, där tio
arbetare på en dag tillverkade för 100
kronors värde 1898’, tillverka de nu. tack
vare nya maskiner och nya
arbetsmetoder för två, tre hundra kronor. Nya
kommunikationsleder ha ju också
varje år öppnats, som ökat tillförseln och
på samma gång ökat de skilda
trakternas beroende av världsmarknaden.
Men allt detta till trots stiga
förnödenheterna i pris, den husliga
ekonomins bekymmer i intensitet, och den
kulturella vällevnad, man ville nå, blir
alltjämt för den ökenvandrande
arbetarklassen en vikande hägring.
Nationalekonomerna komma till
ganska skiljaktiga resultat ifråga om
orsakerna till denna varufördyring. Man
måste inför många av deras klyftiga
utläggningar förvånas och undra, om
de synda av ovetenhet eller överilning.
Eller månne med berått mod?
En varas värde bestämmes ju
huvudsakligast av det arbete, den
kräver för sin framställning. Undantag
givas ju — konstverk- o. d. —- där an-
dra omständigheter än arbetet spelar
in, men i de allra flesta fall är det
detta som verkar bestämmande. Vid
utbytet av varorna betjänar man sig
emellertid av en måttstock vid
prisbestämningen, nämligen penningen eller
rättare sagt guldet. Man säger icke,
att en kostym kläder kostar ”tre par
skor” eller ”två säckar mjöl” utan
priset angives i kronor.
Men om nu denna värdemätare själv
är underkastad förvandlingens lag,
själv är beroende av den mängd
arbete dess framställande kräver? Ja,
då blir naturligtvis fluktuationerna
här på samma gång också
fluktuationer på varumarknaden.
”Det sjunkande penningvärdet’’ är
endast samma företeelse på
guldproduktionens område, som vi ha
iakttagit på andra produktionsområden:
man frambringar ymnigare med
mindre arbete än förr. Följaktligen
sjunker värdet. Men då guldet är
mätaren på värdet blir resultatet, att andra
varors priser stiga, liksom den ena
vågskålen stiger, när den andra
belastas.
Här finna vi således en av orsakerna
till de stigande priserna. Det ar dock
icke den enda. Genom trustbildning
inom en produktionsgren upphäves
konkurrensen inom det egna landet
och med införseltullar skyddas de
onaturliga priserna mot trycket från
den utländska konkurrensen. Samma
är förhållandet inom distributionen,
där sammanslutningar av alla slag
ytterst ha till mål att bekämpa
konkurrensen och höja priserna. Därmed ha
vi prisstegringsskruven i full
verksamhet. Den fungerar till synes av sig
själv, men så är ju icke förhållandet,
Penningvärdets sjunkande är som vi
sett en följd av den tekniska
utvecklingen på guldproduktionens område
och verkar med en naturlags kraft, så
länge guldet är värdemätare. Den
övriga prisstegringen orsakas av en
rad politiska och ekonomiska
maktyttringar. Den är det naturliga
resultatet av den rättsvidriga
beskattnings-princip, som utlämnar samhällets rike-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
