Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
effektiv nog, kan man förstå bl. a.
därav, att den endast utsäger vad som
redan anses utgöra gällande rätt och
icke hittills kunnat undanrödja de
berörda missförhållandena. Det är icke
heller klart, hur den föreslagna
bestämmelsen skulle tolkas, ifall avtalet
bestämmer att lönen skall beräknas
efter ackord, men icke lönesatsens
belopp. Det är möjligt att en sådan
överenskommelse skulle tydas såsom
en arbetarens förklaring, att han
överläte det närmare bestämmandet åt
arbetsgivaren, i enlighet med en
utbredd sedvänja. Och i många fall kan
lönesatsen synas bestämd, men
osäkerheten hänföra sig till arbetet, varav
alldeles samma resultat uppstår för
arbetaren som i det fall att lönesatsen
är oviss. Vidare ställa sig
bevisfrå-gornä vid muntliga avtal så pass
invecklade, att den föreslagna
lagparagrafen-ingalunda bleve effektiv nog.
Naturligtvis är det icke meningen
att föreslå det muntliga
ackordsavtalets ogiltighet. Det finnes åtskilliga
sätt att framtvinga någon form av
skriftlighet, betingssedlar.
detaljerade äckordsprislistör etc. Bevisbördan
kan principiellt och uttryckligen
läggas på arbetsgivaren. Muntliga avtal
anses som tidlönsavtal. åtminstone där
ej- lönesatsen på förhand tillräckligt
bestämts, och för sådana tidlönsavtal
fastställes visst beräkningssätt för
lönen, t. ex. samme arbetares
genomsnittsinkomst vid föregående,
likartade ackordsarbeten, andra motsvarande
arbetares inkomst eller överhuvud
”skälig timlön”. En undersökning av
kollektivavtalens metoder att lösa
dessa frågor kan ge vissa anvisningar.
Men naturligtvis erfordras här liksom
vid många andra tvistepunkter, att
den tillkommande lagen ges en för-
nuftig begränsning till likartade
områden. I alla händelser är det orimligt,.
att frågan alldeles förbigås.*
Andra spörsmål, som fordrat
utredning och eventuellt reglering i lagen,
äro sådana som uppstå med det s. k..
gemensamhetsackordet, t. ex.,
rörande överskottets utbetalande i fall
någon av arbetarna lämnat sitt arbete
i förväg, överskottets fördelning där
ingen beräkningsgrund härför angivits,
i avtalet, förmannens och överhuvud
mellanhändernas ställning i
förhållande till arbetsgivaren och • arbetslaget,.,
frågan huruvida arbetslaget i
dess-helhet skall vara berättigat utfå
avlöningen eller om denna skall av
arbetsgivaren fördelas bland de
särskilda arbetarna. Allt detta är spörsmål,
som ofta föranleda tvister och ofta till
förekommande liärav regleras i
kollektivavtalen. En modern lag om
arbetsavtal borde icke lämna dem alla
olösta.
Av stor vikt är även en
tillfredsställande reglering av parternas
rättigheter vid avbrott i arbetet av ett
eller annat slag. För
åckordsarbeta-ren-är särskilt varjé dröjsmål, varje
minskning i arbetstillfällen ödesdiger,
i det han därmed också går förlustig
inkomst. Nu säga de nya motiven till
regeringens förslag att a v a
r-b e t s g i v ären vållat avbrott
enligt allmänna rättsgrundsatser
berättigar aekordsarbetaren till
skadestånd. (Inom parentes sagt vore
* I finska lagförslaget av 190S, § 2, lieter
■let: "Avslutas avtalet muntligen, så är ar-
betsgivaren skyldig att till arbetaren på
begäran utgiva intyg om de avtalade villkoren.
Kostnaderna för upprättande av skriftligt
avtal drabba arbetsgivaren, ifall annorlunda
ej överenskom mes. ”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
