Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ste motiven mot ett förbud grunda
sig på den farhågan, att förbudet
skulle komma att medföra
arbetslöshet för de kvinnor, som nu äro
sysselsatta med nattarbete.
Även a r b e t s g i v a r n a ha
uttalat sig i förbudsfrågan. Av 96
arbetsgivare ha endast 9 uttalat sig till
förmän för en förbudslagstiftning.
varemot 87 uttalat sig däremot. På den
direkta frågan, huruvida tillfälle till
dagarbete å respektive arbetsplatser
kunde beredas åt de kvinnor, vilka
komme att träffas av förbudet, ha 84
arbetsgivare, sysselsättande 2.678
nattarbeterskor. svarat nej. Endast sex
arbetsgivare ha svarat ja.
Detta är kontentan av redogörelsen
för den av allt att döma mycket
samvetsgranna undersökningen. I mer
än ett avseende förtjänar densamma
uppmärksamhet. Den utgör ett
betydelsefullt bidrag till den moderna
socialpolitiska litteraturen.
Sociologins ställning till natur=
vetenskaperna.
Av GUSTAF F. STEFFEN.
Förf. har ställt till Tidens
förfogande följande intressanta analys, som
kommer att inflyta i en följande del
av hans stora Sociologi:
Avgörande för frågan om
sociologins ställning till
naturvetenskaperna är uppfattningen, att den
vetenskapliga forskningens samtliga
föremål måste delas uti tvenne
huvudgrupper: de livlösa företeelserna å
ena sidan och livet å den andra.
Att vi företaga denna uppdelning
av tillvarons för oss förnimbara
innehall har uteslutande sin grund däruti,
att den möjligast fördomsfritt
kring-blickande och på samma gång
kunskapsteoretiskt vaksamme iakttagaren
uti olikheterna mellan det livlösa och
det levande förefinner den mest
djupgående skiljaktighet tingen emellan,
.som tillvaron över huvud uppvisar.
Nästa stora skiljaktighet iakttaga
vi inom det levandes område —
nämligen mellan människans medvetenhet
eller själsliv, eller kulturen, å ena
sidan. och medvetenheten eller
själslivet i naturen (.bland djur och växter)
å andra sidan. Men denna
skiljaktighet är uppenbarligen icke av samma
art som den förstnämnda och i viss
mening icke så djupgående. Ty vi
måste uppfatta skillnaden mellan
människans medvetenhet och
medvetenheten i naturen såsom blott en
gradskillnad, vilken framträder
därför att människan fortsatt och
fortsätter en medveten hetsevolution,
som hos djuren och växterna kommit
till stillastående på lägre plan.
Däremot äro vi. för närvarande
åtminstone, alldeles oförmögna att uti
fördomsfri anslutning till verkligen
kända sakförhållanden tolka livet såsom
blott fortsättningen av en
utveckling, vilken vi förefinna påbörjad hos
de icke levande tingen eller att
uppfatta livet såsom blott en mycket
invecklad kombination av
fysikaliskkemiska företeelser.
Vi kunna klart se bryggan mellan
medvetenheten i naturen och
medvetenheten hos människan: men vi
kunna icke ännu upptäcka någon serie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
