Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av övergångsföreteelser mellan
fysikalisk-kemiska processer och
medvetenhetsprocesser — mellan t. ex. ett
värmefenomen eller en kemisk reaktion
å ena sidan och en akt av
självmedvetande, en tanke på framtiden eller en
känsla av olust å andra sidan.
Skillnaden mellan det säreget
mänskliga och naturen eller mellan
kulturen och naturen synes således
ej vara så djupgående som skillnaden
inom naturen mellan liv och
ickeliv.[1]
Samtliga naturvetenskaper äro
vetenskaper om människan, så till vida
som de direkt eller indirekt belysa
människans väsen. Fysik, kemi,
fysiologi, morfologi och psykologi
utforska en del materiella och psykiska
företeelser, som människan såsom
organism har gemensamma med djuren.
Astronomi, geologi och geografi
redogöra för vissa yttre förhållanden och
inflytelser, som människan varit och
är underkastad gemensamt med
andra organismer på vår planet. Det är
således självklart att en vetenskap,
vilken, såsom sociologin, har till
föremål ett visst område av människans
själsliga och kroppsliga verksamhet,
måste bland naturvetenskaperna söka
och finna viktiga
hjälpvetenskaper.
* *
*
Enklast och klarast föreligger
avhängighetsförhållandet mellan
sociologin och naturvetenskaperna på de
områden, där vi ha att göra med de
fysikalisk-kemiska och fysiologiska
dragen hos människan själv samt med
hennes såväl själsliga som kroppsliga
avhängighet av sin naturomgivning —
den levande och den icke levande.
Sociologen måste ha tillgång till
kunskap om alla de påverkningar, för
vilka individens själsliv är utsatt och
vilka icke äro påverkningar från andra
människors medvetanden. Endast
därigenom blir han i stånd att
utfinna, vilka förändringar eller drag i den
enskildes själsliv, som äro att
tillskriva just den själsliga påverkningen
från medmänniskorna eller den
själsliga växelverkningen med dessa och
ingenting annat.
Klimat och andra geografiska
förhållanden betinga omedelbart viktiga
drag i ett folks kropps- och
själsbeskaffenhet över huvud samt speciellt
i dess tendenser att gestalta
samhällslivet på ena eller andra sättet. I
Södern blir människan sällskapligare än
i Norden, redan därför att det varma
luftstrecket gör henne livligare och
meddelsammare samt i hög grad
underlättar otvungna sällskapliga
sammankomster i det fria — under det
att Nordens hårda klimat gör
människorna trögare och mer inbundna
samt inspärrar dem i deras boningar
och därigenom isolerar dem från
varandra.
Ett mer medelbart inflytande av
liknande art utövas av de hjälpmedel
eller hinder för ekonomisk
verksamhet, som förefinnas uti ett givet
[1] Ordet ”naturen” använda vi här för
att sammanfatta allt det uti tillvaron,
som ej är den specifikt mänskliga
medvetenheten eller ej är produkt av denna
(såsom teknik, samhälle, religion, vetenskap
o. s. v.). Gränslinjen mellan ”natur” och
”kultur” går tvärs igenom människan
själv. Såväl hennes kroppsliga som hennes
själsliga väsen är delvis identiskt med
vissa kroppsligheter och själsligheter, som vi
anträffa i djurriket eller ha rätt att antaga
som en gång existerande på gränslandet
mellan djuret och människan. Men dessutom
iakttaga vi hos människan kroppsliga och
själsliga drag, som ligga på ett högre, bland
djuren icke förefintligt plan. Vi kunna
icke ställa ”människa” och ”natur” helt
och hållet i motsättning till varandra, men
vi kunna ställa det specifikt mänskliga
i motsättning till livets övriga
gestaltning; och vi kunna förkortat beteckna
det förra med termen ”det mänskliga”
eller ”kulturen” och det senare med termen
”naturen”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 10 23:38:15 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1911/0089.html
