Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landområdes temperatur, jordmån,
bevattning, närhet till sjö eller hav samt
växt- och djurliv. Det naturbetingade
sättet för hushållningsverksamheten
kan ena gången sammanföra,
socialisera människorna — såsom fallet
stundom är bland primitiva jägare- och
bland vissa herde- och jordbruksfolk
— och andra gången tvingas
människorna just av den av
naturförhållandena dem föreskrivna ekonomiska
verksamheten att splittra sig i helt
små grupper eller att utveckla sig i
starkt individualistisk riktning —
såsom vi iakttaga bland en del
bergsbor, vilka icke bildat större
samhällen förrän det gällt att organisera
rövar- och krigståg mot de idoga och
rika slättbornas stora samhällen.
Den under benämningen
antropogeografi bekanta sammanfattningen
av vårt vetande om folkens och
samhällenas växelverkan med naturen i
de länder, som de genomvandrat och
i vilka do slutligen bosatt sig, är för
sociologen en välkommen hjälp uti
hans strävan att skilja mellan
naturbetingade och socialt betingade
själsdrag hos givna folk eller grupper av
individer. Och han betjänar sig
naturligtvis av varje naturvetenskap,
som synes kunna bistå honom i
lösandet av detta invecklade och dunkla
problem.[1]
* *
*
Till ett annat område av sociologisk
forskning höra de företeelser, för
vilkas utforskande sociologen söker
bistånd uti vår kunskap om djurens
själsliv och samhällsliv
samt uti den fysiologiska psykologin
och den komparativa psykologin. Här
föreligger uppgiften att genom
iakttagelser över sinnesförnimmelserna och
genom jämförelser mellan människans
och djurens själs- och samhällsliv samt
genom studiet av det sociala själslivets
uppkomst hos barnet komma vissa
grunddrag uti det sociala själslivets
byggnad hos människan på spåret —
t. ex. förhållandet mellan
”jag”-medvetande och ”du ”-medvetande.
Så länge de hithörande
djurpsykologiska och djursociologiska studierna
inskränkas till de högre djur, vilkas
sinnesorganer och cerebrospinala
nervsystem tydligt överensstämma i sin
byggnad och sina funktioner med
människans, är otvivelaktigt
åtskilligt av värde för sociologen att vinna
genom desa&ma.
Dessvärre är det dock så, att det
högst utvecklade samhällslivet i
naturen påträffa vi blott i ett eller
annat fall bland de högre djuren (t. ex.
bävern) samt för övrigt hos djurarter,
som stå människan nästan så fjärran
som möjligt — såsom bin, myror och
termiter.
Dessa insekter representera
otvivelaktigt den högsta utvecklingen av en
bland det stora, för människan och
djuren gemensamma stamträdets
grenar — liksom människan bildar
spetsen av en annan utvecklingsgren.
Och det är obestridligt av djupt
utvecklingsteoretiskt intresse att
iakttaga, att djur med en från människans
så grundligt avvikande organisering
kunna uppvisa ett själsliv och ett
samhällsliv, som i yttre måtto förete
slående analogier med människans. Det
måste finnas någon verklig frändskap
mellan tvenne väsen som, i trots av de
djupgående olikheterna i
kroppsbyggnad och levnadsvillkor, bete sig så
lika varandra uti samhällslivet.
Å andra sidan ligger dock faran
nära; att vi feltolka dessa företeelser
uti antropopsykisk riktning. De stora
avvikelserna mellan insekternas och
människans sinnesorganer och
nervsystemer måste väcka misstankar, att vi
äro lika oförmögna att föreställa oss
deras själsliv som de att föreställa sig
vårt. Vi iakttaga utifrån deras
sociala inrättningar, men vi kunna
näppeligen ens ana arten av de
förnimmelser och övriga psykiska akter, som
ligga bakom bikupans eller
myrstackens institutioner och arbetsliv.
Utan tvivel spelar instinkten här en
ännu mer förhärskande roll, än
intelligensen uti människans samhällsliv.
[1] Friedrich Ratzel,
Anthropogeographie, 1:sta uppl. bd. I och II, 1882
och 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 10 23:38:15 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1911/0090.html
