Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer detta icke att förorsakas av att
de sjunkit i parlamentspolitikernas
aktning, utan av deras egen rädsla för
Tullar och
För TIDEN av C.
I.
Det nära sambandet mellan tullar
(mer generellt: indirekta skatter) och
växande militärbördor torde ej kunna
förnekas. Redan ny-protektionismens
uppkomst för en mansålder sedan
klarlägger. i vilket intimt förhållande till
varandra tullskydd och
militärfordringar stå : tullar och militarism äro
che-ruberna vid porten till reaktionens
paradis. De ha vuxit i kapp i
statsbudgeterna och sugit genom två rör den
stora arbetande befolkningen. På
deras jordmån ha även spirat och
frodats parasitindustrier, som — oaktat
de saknat naturliga förutsättningar i
ett land — likväl ätit sig så djupt in i
samhället, skapande delvis nya
arbetsförhållanden. att därur kan förklaras
den tveksamhet man stundom möter i
en del arbetarekretsar rörande
tullsystemets fördärvlighet.
Naket våga vi påstå: nu t i ds mi
1 i t ar ism lever på tullen.
Nu-tidsmilitarism är knappt tänkbar utan
de indirekta pålagorna. Skulle
densammas oerhörda krav tagas ut i reda
direkta avgifter antingen väsentligen
av de obemedlade folkklasserna eller
väsentligen av de bemedlade — skulle
i båda fallen ett motstånd resas, ännu
vida kraftigare än de senare årens
växande motvilja och opposition.
I en första översikt meddela vi här
att bli lynchade ocli av
troninnehavarens rädsla för detsamma eller för
andra plötsliga olyckor.
militarism.
N. CARLESON.
nedan en del siffror från olika länder
till belysning av detta samband.
I T y s k 1 a n d utgjorde
tullinkomsterna år 1900—1901 478,978,000 mark
eller 21,21 proc.av samtliga
statsinkomster. Från år 1871. och närmaste åren
framåt 117, 114. 115 milj. mark —
undantagsåret 1876: 146 milj. mk — för
att år 1879—80 springa upp från
115.139.000 mk år 1878 till 141,864,000
mk. iled undantag av åren 1892—
1895 följer sedan en oavbruten
och betydlig stigning —
närmast en följd av det ekonomiska
systemskiftet i slutet av 70-talet:
livs-medelstullarnas införande och den
resoluta omsvängningen till
protektio-nism. Vid nya seklets början är man
så uppe på en tullinkomst av nära
500 milj. mk. År 1879—80 tyngde
tullen med 3,21 mk pr huvud, år 1889
med 7.74 mk och år 1900 med 8.89 mk
pr huvud.
Ar 1903 gåvo tullarna 472.
sockerskatten 113 ocli brännvinsskatten 127
milj. mk. år 1930 gåvo resp.
inkomstposter 631, 147 och 180 milj mk.
medan rikets skuld från år 3877 till år
3909 växte från 3 6.300.000 till
2.535.700.000 mk. oaktat
finansreformen gav riket 500 milj. mk
merin-komst.
Således: under en mansålder visa
tullinkomster och statsskuld i
Tyskland en s a m 1 ö p a n d e ökning, som
i sin ordning avspeglar sig i de m i 1
i-tära bördornas stegring.
Om utvecklingen av det militära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
