Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till diskussion, utan som först på
kongressen genom diskussionen där fått
aktualitet. Här tillämpas ailtså
repre-sentationssystemet fullständigt.
A. v. Elm hänvisar vidare till r i k
s–dagsg r u p pe n s verksamhet. Den
är väl bunden i fråga om programmets
principer, men man kan naturligtvis
icke binda den i detaljerna. När ett
lagförslag kommer upp i riksdagen, så är
det praktiskt omöjligt att låta
massorna avgöra om huru fraktionen skall
rösta. De sakna alla möjligheter till
att utan vidare bedöma realiteterna i
ett vittomfattande lagförslag. Därför
•välja de ju sina bästa och dugligaste
män in i parlamentet, och på
kongresserna måste dessa stå till ansvar för
sina handlingar. Också till
kongresserna väljer man naturligtvis sådana
ombud, som äro i stånd att bedöma de
frågor, som uppkomma där. Så är
också för partiet
representationssyste-met det enda möjliga.
Men är det så inom partiet, så är
■det naturligtvis för fackförbunden,
som ligga i daglig strid med de välru
stade arbetsgivareorganisationerna, en
nödvändighet, att icke använda sig av
något annat, alldeles omöjligt system.
Adolf Braun liar i ”Neue Zeit”
ironiskt sagt, att kantonen Appenzells
Tegeridgsform icke är lämplig för
Amerikas Förenta Stater, och så är det
också med det direkta lagstiftandet
genom fackföreningarnas medlemmar.
De skola själva välja sina
representanter och lia rätt att avsätta dem om de
icke längre ha sina mandatgivares
förtroende. Men så länge de stå på sin
post, så bära de ansvaret och måste ha
motsvarande inflytande.
Naturligtvis är fastställandet av
■denna princip ännu icke liktydigt med
alla detaljers ordnande. Det beliöver
icke vara förbundsstyrelsen ensam,
som i de stora, hela förbundet
berörande konflikterna liar avgörandet. Man
kan mycket väl betro en större grupp
av förbundsrepresentanter detta. Våra
byggnadsarbetareorganisationer
förklarade 1910 under de stora
lockouterna sina förbundskongresser i
p e r m a n e n s. och dessa avgjord»?
slutligen om antagande eller avslag å
förlikningsmännens skiljedom. Det
kostade förbunden naturligtvis några
mark mera än om förbundsstyrelsen
hade avgjort ensam, men å andra sidan
är det för medlemmarna tryggare att
veta det representanter för rikets alla
delar äro med om att besluta, än om de
skola lita enbart till de få
medlemmarna i förbundsstyrelsen. Denna
återigen har själv lika starkt intresse av
att icke ensam behöva avgöra i en
sådan farlig situation som en pågående
generallockout är. Tusende familjers
väl och ve står på spel, förbundets
egen existens likaså. Det är i sådana
fall säkerligen av största värde att
inkalla kongressen, vars ombud
naturligtvis måste vara valda förut, för att
gemensamt med förbundsstyrelsen
rådgöra och besluta i de växlande
situationerna. Ombuden från de olika
trakterna äro också väl underrättade
om medlemmarnas uppfattning och
stridsstämning, de kunna alltså lämna
direkta upplysningar, som
förbundsstyrelsen annars icke skulle lia.
Stödd på de praktiska
erfarenheterna från byggnadsarbetarestriden har
von Elm föreslagit, att
kongressombuden icke blott väljas för den ordinarie
förbundskongressen, utan att deras
uppdrag skall räcka under hela
räkenskapsperioden intill nästa kongress,
och skola de inkallas så snart till följd
av stora strider viktiga avgöranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
