Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste träffas. Omkostnaderna för
denna inrättning, säger han, betyda
ingenting mot de fördelar förbundet
därigenom skulle vinna.
Kongressombuden åtnjuta medlemmarnas
förtroende, och många slitningar skulle
undvikas.
Det har naturligtvis icke saknats
motsägelser till detta projekt. Adolf
Brann t. ex. menar, att det icke skall
dröja länge förrän de ständiga
kongressombuden också bli ansedda
som ”byråkrater” ute hos
medlemmarna. Han vill därför bibehålla
förbundsstyrelsen som ensamt avgörande
instans, ansvarig inför kongressen
såsom hittills. Säkert är att man i
denna fråga icke kan generellt fastslå det
riktiga. Det kommer an på
förhållandena i olika fack. Typograferna
förklara att de icke kunna använda sig
varken av generalförsamling eller
omröstning, ty då måstedemedgiva
arbetsgivarna det s a m m a,
och detta kunde lika gott betyda
avslag på underhandlingsresultatet från
deras sida som från arbetarnas, därför
att detta resultat hos dem alltid hittills
varit en kompromiss, som mött stor
opposition på båda sidor.
Metallarbetarna och andra ha sina s. k. b i r å d,
bestående av distriktsledarna ute i
landet. vilka inkallas till viktiga
avgöranden. I alla förbund finnes f. ö. ett
förbun d s u t skot t, som har att
kontrollera förbundsstyrelsens
verksamhet oeh pröva eventuella besvär
från medlemmarna mot
förbundsstyrelsen. I viktiga frågor pläga de
flesta förbundens styrelser inkalla
utskotten till gemensamt rådgörande, både
för att såmedelst reducera sitt eget
ansvar, och å andra sidan giva
medlemmarna största möjliga garanti för att
deras intressen tillgodoses.
Vi se alltså att i den tyska
arbetare-rörelsen repre
sentativsyste-m e t är allmänt infört. Såväl partiet
som fackorganisationerna tillämpa
detta system och det tvistas
egentligen endast om omfattningen av de
representativa korporationerna, om
demokratin kan anses vara tillgodosedd
genom den inför kongressen ansvariga
förbundsstyrelsens ensamma
avgörande i viktiga frågor, eller om det är
nödvändigt eller möjligt att inkalla ett
större antal representanter för
medlemmarna, när förbundens väl och ve
stå på spel. Resultatet av de hittills
förda debatterna kan anses vara, att
man i denna sista fråga icke kan
fastslå någon generell ordning för hela
rörelsen, utan att varje förbund själv
måste reglera saken enligt sina
förhållanden och behov. I allmänhet är man
väl för att i de viktigaste frågorna
utvidga de instanser, som skola
fälla avgörandet, så att
förbundsmed-lemmarna ha största möjliga garantier
för att deras uppfattning blir
tillgodosedd. ilen å andra sidan finnes n
ä-s t a n in g e n sympati för att
tillämpa det engelska systemet att genom
omröstning avgöra dylika frågor.
Slutligen torde jag böra hänvisa till
K a u t s k y s ställning i frågan.
Ingen torde kunna tvivla på
Kautskys-demokratiska uppfattning i allmänhet
eller tro att lian på. något sätt vill
förlama möjligheten för massornas:
största möjliga andel i avgörandet av
sina angelägenheter. Kautsky har
redan 1893 i en broschyr undersökt
frågan för partiets del och har i denna
utan förbehåll utdö m t
referendum-systemet. Denna broschyr har nii
utkommit i ny upplaga
(Socialdemokratin och parlamentarismen). I den nya
upplagan undersöker han frågan också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
