Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än att framlägga det ’begripliga och
historiskt naturliga i dess tillvaro. Om också
dessa båda saker för den enklare
dagspoli-tiska uppfattningen te sig så identiska, att
ett dylikt erkännande av det begripliga i
socialismens utveckling anses hos varje
he-dei’lig människa böra också leda till
aktningsfull eftergivenhet för dess satser, så borde
en man som Hans Larsson härvidlag känna
sig särskilt manad ätt säga sitt ’
’distin-guo”. * Men så sker ej.
Kritikern har vidare rent av svårt
att förstå, att författaren menar
allvar med sina ord, då han synes
uppfatta demokratin som ett
förberedelsestadium till ”de sakkunnigas fåvälde”
eller då han hänvisar på ”den sunda
respekt arbetarna visat sig ha för
sakkunnighet oeh vetenskap”.
Svårigheten att förstå motiveras här därmed,
att Sverges arbetarklass genom att
göra Strindbergsinsamlingen med dess
nuvarande motivering till en för
partiet gemensam angelägenhet (!) på ett
frappant sätt visat, vilken ställning
den intager till frågan om
sakkunnigheten och dess utslagsgivande
ställning.
Ehuru förvissade, att vi från den
ärade kritikerns ståndpunkt sett
endast företräda ”den enklare
dagspo-litiska uppfattningen” skola vi tillåta
oss några anmärkningar till den
visserligen fina och diskreta, men ej
dess mindre oförtydbara
högerobjekti-vism, som framlyser ur ovan anförda
rader. Vi ämna därvid varken
diskutera Brunnsviks folkhögskolas
betydelse och understödsberättigande — vi
konstatera endast, att förf. betecknar
frågan om anslag åt en folkhögskola
som en rent politisk fråga — eller
Hans Larssons ohållbara objektivism
och bristande förmåga eller vilja att
säga distinguo — det lär han kunna,
svara själv för, därest han känner sig
* ”-Jag särskiljer” (olika betydelser i en
sats o. dvl.).
manad därtill av hr W :s artikel. Utan
det som i första rummet intresserar
oss är dels den för upplyst
höger-tankegång belysande definition förf.
ger begreppet objektivism, dels ock
den tillämpning det får i författarens
koncentrerade skildring och
värdesättning av socialismen.
Alltså: Ilans Larssons grepp inne-
bär en ohållbar objektivism, ohållbar
därför att den är en reträtt inför
socialistiska satser. Det skulle vara oss
till odelad glädje, om detta sista
påstående vore korrekt. Vi kunna
emellertid icke själva se, vilka socialistiska
satser Ilans Larsson slagit till reträtt
för, och förf. ger tyvärr ingen närmare
anvisning. Vi kunna naturligtvis icke
ha något emot att på denna punkt bli
vederlagda, men tillsvidare måste vi
ställa oss skeptiska.
Viktigare är emellertid
upplysningen om vad ”ohållbar” objektivism
är. Objektivismen är tydligen
ohållbar, så snart man böjt sig för
socialistiska satser. Den bör tydligen vara
alldeles omöjlig, om man rent av är
socialist. Men hur ser då. den hållbara
objekti.vismen ut? Till besvarande av
den frågan lämnar fortsättningen av
hr W-.s resonemang nödig ledning. I
omedelbart sammanhang med
exemplifieringen av den ”ohållbara”
objektivismen framhåller förf. att. det
icke är blott ett konstaterande av det
nya socialpolitiska systemet, om man
iakttar socialismens utveckling utan
att r e a g e r a. Utan det är någonting
mera, som objektivismen enligt hr W :s
kynne tydligen icke kan göra sig
skyldigt till utan att bli ohållbar. Vi
kunna icke få någon annan mening ur
detta än den, att det är hållbar
objektivism. 0111 man iakttager o e h
reagerar, d. v. s. att antisocialismens objekti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
