Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att de rent politiska stridslinjerna mitt
i allt oväsen partierna emellan äro
ganska lätt överstigbara och att det
på längden är blott de sociala som
bestå.
De proletariska folklagren, vilkas
taleman är socialdemokratin, göra
oklokt om de ej begagna den tillfälliga
hjälp en liberalism i opposition kan
skänka dem. Men alltid gäller det yt-
terst för arbetarklassen att lita till sig
själv, att stärka sin egen
maktställning, sitt eget parti. De folkliga
strävandenas verkliga vinst av årets
val-batalj kommer att mätas, icke efter
antalet ofta så högst tvivelaktiga
”liberala” mandat, utan i de erövringar
som .socialdemokratin kan
göra landet runt i röster och
riksdags-platser.
Hj. Branting.
Tullar och militarism.
För TIDEN av C. N. CARLESON.
III.
Bland utomeuropeiska stater visar
sig samma typiska ökning av
militärbördor och indirekta
beskattningsin-komster som i de europeiska länder,
varifrån vi i föregående artiklar anfört
en del siffror och data.
En lång tid betraktades som bekant
Förenta staterna som en makt
utanför stormaktskonserten. En
stormakt var dock den unga republiken
från och med det ögonblick, då
Mon-roe-doktrinen: Amerika åt amerika-
narna stängde Nya världen för allt
ytterligare kolonialförvärv i Nord- och
Sydamerika. I vid bemärkelse, en
”protektionistisk” åtgärd gömde den redan
som frö den skyddstullspolitik, som
längre fram i tiden skulle sätta ny,
ödesdiger prägel på Förenta staternas
strävan att inom sitt väldiga område
vara sig själva nog. Så länge denna
politiska doktrin likväl lät allt förbli
vid status quo i fråga om europeiska
staters redan innehavda kolonialbesitt-
ningar i Amerika, kände den stora
republiken — ”Usona” såsom yankees
av begynnelsebokstäverna i ”United
States of America” bildat en kort
benämning — intet behov av vare sig
lant- eller sjömilitarism. Till ett slags
indianpolis var militären begränsad,
och synnerligen intressant och lärorikt
är det faktum, att de väldiga
härmassor. som kämpade i inbördeskriget
1860—186-4, icke avfödde något
värn-pliktssystem i europeisk mening. Så
starka och alltbestämmande voro de
ekonomiskt-materiella fredsfaktorerna
på 60-talet. Efter krigets slut tog
ut-vecklingen åter sitt fredliga lopp med
om möjligt ännu starkare fart än
dittills i en väldig odlings-expansion över
de stora vidderna västerut, och under
nära en mansålder framåt var
Nordamerikas ”utrikespolitik” klart i s
o-1 e r a d från
stormaktskombinationer-na, medan landets uppsugning av
arbetskraft, d. v. s. av den värdefullaste
rikedomen från gamla världen, skapade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
