Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fredliga, kommersiella förbindelser
över havet av hittills’ okänd livlighet
oeh utsträckning.
Med 90-talet förändrades i viss mån
denna bild av uteslutande inre
expansion. Mac Kinley- och
Dingley-ta-rifferna stänga den europeiska
industrivaruexporten till Nordamerika,
medan landet blir i stånd att slunga till
Europa ett alltjämt växande
spannmålsöverskott. Detta nya’ skede
.markeras nu framför allt av strävan att
skaffa sig nya avsättningsområden:
det forna koloniallandet ser sig självt
om efter kolonier och etapp-punkter
för sin handel. Sambandet mellan
avstängande tullar och begynnande
militarism är då här klart och påtagligt.
Cubas och Filippinernas erövring år
1898 betecknar vändpunkten. F ö
r-svar s-argumentet för särskilt f 1 o
t-tans ökning står mera dunkelt och
svagt i Förenta staternas militarism än
fallet är i Europa. Den väpnade
makten får sig snarare tilldelad rollen av
polis i de två hav, som skölja Förenta
staternas kuster, oeh på samma gång
unionen fattar fast fot i en
främmande världsdel, i Asien, hävdas hemma
till det yttersta Monroe-doktrinen i
Panamakanals-projektets övergång i
yankee-händer och i allt starkare
framträdande panamerikanska strävanden,
som även öva sin dragningskraft på
det ännu engelska Dominion of
Ca-nada.
Denna scenförändring avspeglas. i
följande siffror:
År 1909 räknade flottan 26
slagskepp, 46 kryssare, 20
torpedbåtsför-störare, 12 undervattensbåtar samt 16
andra fartyg, inalles 150; under
byggnad voro 6 slagskepp. 15
torpedliåtsför-störare och 16 undervattensbåtar.
Således en ståtlig sjömakt. Under
perioden 1900—1909 byggde Förenta sta-
terna 19 slagskepp, 20 kryssare, 17
tor-pedbåtsförstörare och 11
undervattensbåtar. Större delen av flottans ökning
kommer alltså på tiden efter
spanskamerikanska kriget. Den stora
unionen har fått ”intressen” utanför sina
världsdels-gränser, och det
rysk-ja-panska krigets sjödrabbningar och
rivaliteten med Japan i Stilla havet ha
tydligen verkat ”befruktande” på dess
sjömilitära krafters utveckling.
Däremot visar lantarmén under tiden 1900
—1907 föga ökning: en styrka på
70.000 man i aktiv tjänst oeh i reserven
100.000 man har ju långt ifrån
stör-maktsdimensioner.
Flottutgifternä — ’
’imperialismens” kraftfoder — stegras oerhört
under det nya seklets första åtta år.
Är 1900—01 slutar marinbudgeten på
306 milj. kr., år 1903—04 på 386 milj.
kr. — det är under rysk-japanska
kriget, som sannolikt motiverat en
förstärkning av Unionens sjöstridskrafter
i Östasien — år 1906—07 visar en
tem-. porär sänkning till 364 milj. kr., men
år 1908 är man redan uppe på ej
mindre än 464 milj. kr. • A r m é u t g i
f-t erna stå år 1900—01 vid 542 milj.
kr., år 1903—04 gå de något ned — till
431 milj. kr. — för att år 1906—07 åter
stiga till 459 milj. kr.
Jämföra vi nu unionsbudgetens
totalutgiftssummor resp. år med flottans
och härens sammanlagda kostnader, få
vi följande proportioner: 2,340—848
milj. kr. = nära V*; av totalbudgeten,
2.718—817 milj. kr. — nära 1/3 av
totalbudgeten och 2,S62—827 milj. kr.
= mellan 1/3 och 1/4 av totalbudgeten.
Statsskulden visar däremot stadig
minskning: från 3,924 milj. kr. år 1900
—01 till 3,636 milj. kr. år 1903—04 oeh
vidare till 3,314 milj. kr. år 1906—07.
Men om statsskulden sålunda
minskas och proportionen mellan
totalutgifter oeh vitgifter för militära
ändamål visar sig någorlunda
konstant. återstår att se. vilket rum den
indirekta beskattningen upptager på
inkomstsidan. År 1900—01 gåvo
tullarna 49,705,000 eng. pund, år 1903—04
var siffran 54,432,000 £, år 1906—07
69.268.000 £ — således på 6 å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
