Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 år en ökning av nära 20 milj.
£ (360 milj. kr.), sp ritskatten
gav resp. år omkring 24, 28
och 32 milj. £ —• således en ökning av
8 milj. £ (.124 milj. kr.); inkomsterna
på tobaksskatten visa däremot
minskning från 13 milj. £ till 9 milj. £, men
stiga åter till nära 11 milj. £ år 1906
—07 (198 milj. kr.); slutligen sjunka
statsinkomsterna på jästa drycker från
15 milj. £ år 1900—01 till 10 milj. £ år
1903—04. men taga åter upp sig år
1906—1907, då dé stå vid omkring 12
milj. £ (116 milj. kr.). Sammanlagda
utgöra dessa fyra poster åren 1900—
1904 två tredjedelar av
Unionens statsinkomster och år 1906—07 ej
mindre änfemsjundelarav
statsinkomsterna. Utan överdrift torde man
således våga påstå, att även Förenta
staterna i stort sett har samma
paral-lellism som gamla världens storstater
mellan indirekt beskattning med
tullarna som huvudpost och stigande
militärutgifter.
* *
För den yngsta stormakten Japan
ha vi nu att markera ett allmänt
”uppsving” på den energiskt beträdda och
tillryggalagda vägen fram till
stor-maktsställning och militärstat. Dess
roll samtidigt som framstegs- och
kulturmakt i Östasien och den sannolika
nödvändigheten att med krigets korta
process driva inkräktaren-Ryssland
bort från Korea ocli Liaotong lägga
ett i viss mån försonande skimmer
över dess tunga och dryga rustningar.
Därmed må emellertid vara huru som
helst —- visst är likväl att i Japans
budget framträder — man kan sägn
renodlad — kombinationen: ”tullar —
militarism”.
Aktiva armén räknar 210,000 man.
reserven 830,000 man: summa 1,040,000
man. oeh genomsnittsutgifterna för
hären beräknas till omkring 180 milj. kr.
Lejonparten av de militära utgifterna
kommer emellertid på flottan, som
år 1909 räknade 14 slagskepp, 38
kryssare, 55 torpedbåtsförstöra,re, 69
torpedbåtar och 9 undervattensbåtar. Under
byggnad nämnda år voro 4 slagskepp,
3 kryssare, 3 torpedbåtsförstörare och
2 undervattensbåtar. Hela perioden
1900—1909, varunder kriget med Ryss
land infaller, visar en våldsam fart i
flottans ökning: då byggdes
sammanlagt 10 slagskepp, 17 kryssare, 43
torpedbåtsförstörare och 9
undervattensbåtar.
Synnerligen belysande för
militaris-mens växt äro nu utgiftssiffrorna för
armé och flotta under perioden 18 9 5
—1 9 0 9 — d. v. s. de år då Japan
fattade fast fot på det asiatiska
fastlandet och därvid utkämpade två
segerrika krig — först med Kina, sedan med
Ryssland. I engelska pund slutade den
ordin a r i e armébudgeten år 1895—
96 på 862,000, år 1900—01 på 3,703,000.
Det var på tröskeln till fredsbrottet
med tsarriket. Då sprungo de e x t r
a-ordinarie arméutgifterna upp från
165.000 £ år -1895 till 3,968,000 £. E
f-ter kriget sjönko utgifterna för hären
åren 1905—1906 till resp. 875,000 och
264.000 £. Men det var blott en kort
tids andhämtning efter den blodiga
lekens utmattning. Under de följande
åren ”hävdas” den nyvunna, fasta
och erkända positionen som stormakt
jämnbördig med de europeiska
storstaterna oeh Förenta staterna, och nu
stiger armébudgeten t. o. m. över
krigsårets nivå eller — åren 1908—1909 —
till resp. 7,196,000 och 3,814.000 £. Och
en liknande våglinje markerar
flott-fa u d g e t e n : 1895—96 ännu blott
504.000 £ i ordinarie och 822,000 £ i
extraordinarie utgifter; år 1900—01 är
den uppe på 1,733.000 i ordinarie och
4.240.000 i extraordinarie utgifter,
sjunker så år 1905—06 till resp.
1.264.000 och 1,136,000 £ för att år
1908—09 åter svälla ut betydligt
över krigsårets till resp. 3,568.000 oeh
473.000 £.
Sådana oerhörda rustningar plus
krigskostnader lämna nu ett djupt
märke efter sig i växande
stats-s k u 1 d. Denna utgjorde år 1908 ej
mindre än 233.340.000 £, en börda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
