Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spanska myndigheternas medverkan på
sista veckorna börjat anta
överraskande och betänkliga proportioner.
Konspirations skräcken
lägger i dessa dagar något visst febrilt
över det politiska Portugal, som dock
alltjämt — är det nödvändigt att på-
peka det" — är ända in i märgen r
e-publikanskt.
Men på detta fenomen, som kräver
sitt särskilda kapitel, kan jag nu icke
ingå. Vad jag velat i dag framhålla
är att republikens första parlament
ostridigt gjort en god debut.
Varuprisens stegring.
För TIDEN av KNUT WICKSELL.
Den nu pågående lockouten i
byggnadsfacket säges delvis ha berott på,
att arbetarna ej vågat binda sig för
femåriga kontrakt av fruktan för en
under tiden möjligen inträffande
ytterligare stegring av livsmedelsprisen.
Man finner härav, att frågan om
varuprisens förändringar och om orsaken
till dessa icke blott har ett teoretiskt
eller akademiskt intresse utan tvärtom
är ett spörsmål av största praktiska
betydelse.
I Tidens juninummer har märket
Cunctator sökt behandla detta ämne,
dock, såsom mig synes, utan synnerlig
framgång, bl. a. har han tydligen
fallit offer för den förvillande
dubbelmeningen av uttrycket ”penningvärde”.
Nationalekonomerna använda detta
ord i meningen av penningens
bytesvärde gent emot varor (och personliga
tjänster), m. a. o. dess köpkraft; och i
sådant fall blir ju ”penningvärdets
sjunkande” alldeles samma sak som
varuprisens stegring. Affärsjargongen
åter talar om penningvärde,
penningpris, dyra och billiga penningar o. s. v.
i meningen av nutidspengarnas värde
gent emot framtidspengar, alltså
kapitalräntans eller penningräntans höjd.
Dessa båda begrepp ha naturligtvis i
oeh för sig ingenting att göra med
varandra; mellan själva företeelserna
åter: varuprisens och penningräntans
förändringar, äger nog ett visst
samband rum, men detta utgör en av de
dunklaste och mest omstridda frågorna
inom hela nationalekonomin. Jag skall
längre fram söka något belysa jämväl
detta spörsmål, men ville nu först, utan
att egentligen polemisera med
Cunctator, försöka lämna en framställning
av vad man på vetenskapens
nuvarande ståndpunkt med någon säkerhet kan
säga rörande de sannolikaste orsakerna
till en allmän stegring eller sänkning
av varupriserna.
Vid varje vetenskaplig undersökning
är det gott att ha en fast utgångspunkt,
och en sådan äga vi lyckligtvis här.
Sedan nämligen numera så gott som
alla länder antagit guldmyntfoten med
fri utmyntning av guld, så ges det
uppenbarligen e n vara, som aldrig under
några omständigheter förändrar sitt
pris, nämligen det metalliska guldet.
Priset på ett kg. fint guld kan aldrig
varken under- eller överstiga 2,480 kr.,
eller noggrannare uttryckt: de möjliga
variationerna i dess pris inskränka sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
