Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åt ena hållet till den bråkdel av en
procent, som myntningskostnaderna
utgöra, och åt andra hållet till
guldmyntens faktiska eller lagliga slitning,
som i de flesta fall icke heller
överstiger bråkdelen av en procent. 4 gr.
guld är alltså utan vidare lika med
10 kr. i det närmaste, och 10 kr. = c :a
4 gr. guld. Någon förändring av detta
pris utanför den nämnda, praktiskt
betydelselösa marginalen är logiskt och
matematiskt omöjlig, eftersom A
alltid är = A.
En stegring eller sänkning av de
övriga varornas pris är följaktligen
likbe-tydande med, att de stigit eller sjunkit
i värde i förhållande till det
metalliska guldet; och varje
försök till förklaring av varuprisens
förändringar måste på förhand anses
misslyckat, om det ej kan redogöra för,
varför en viss kvantitet spannmål,
fläsk, kläde, läder, bostadslägenhet o.
s. v. i år bytes mot en större eller
mindre mängd metalliskt guld, än
exempelvis för tio år sedan.
Nu är ju emellertid guldet en
produkt liksom andra varor, och i
längden måste en varas pris alltid
överensstämma med dess normala
produktionskostnader (alla normala vinster
inräknade). En prisstegring (för att blott
hålla oss till denna), som är av
varaktig art, icke blott tillfällig oeh snart
tillbakagående, förutsätter alltså med
nödvändighet, att guldets
produktionskostnader blivit billigare gent emot
varornas eller, vilket är det samma,
varornas produktionskostnader dyrare
gent emot guldets — i själva verket
kunna vi hålla oss uteslutande till det
sistnämnda alternativet, ty guldets
produktionskostnader bli strängt taget
alltid oförändrade likaväl som dess pris.
Det arbete och kapital, som tillsam-
mans producerat ett kilogram guld, få
ju jämnt 2,480 kr., varken mer eller
mindre, att dela sinsemellan — vilket
alltså blir guldets
produktionskostnader. i
Fullt så barnaenkel, som jag här
framställer saken, är den nu
visserligen ieke i verkligheten.
Resonemanget skulle vara alldeles obestridligt och
t. o. m. självklart, om all produktion
endast erfordrade arbete och (rörligt)
kapital, under det att naturkrafternas
(inbegripet guldbergens och de
guldförande jordlagrens) användning vore
fri och stode öppen för alla; eller ock
onl naturkrafterna vore en homogen
massa, liksom arbetet och kapitalet,
som kunde efter behag användas i den
ena eller andra produktionsgrenens
tjänst. Som intetdera i verkligheten
är fallet, vållas härav en lucka i
bevisningen, som vi vilja ha i minnet
men för ögonblicket- se bort ifrån.
Redan det sagda torde emellertid
vara tillräckligt för att visa, huru
fullkomligt de ta miste, som tro sig
kunna förklara en stegring av varuprisen
ur sådana orsaker, som på ungefär
samma sätt skulle drabba all
produktion. t. ex. stegrade arbetslöner. Även
Cunctator påpekar detta; hans skäl
tyckes dock huvudsakligen vara, att
arbetslönernas stegring varit en följd
av varuprisens höjning (och alltså i
grunden mera skenbar än verklig)
eller i varje fall icke inverkat på
”fördelningen av arbetets frukter mellan
kapital och arbete”. Men även om en
verklig, real lönestegring hade ägt
rum, oeh t. o. m. om arbetet därvid fått
en större relativ andel av
produktionsresultatet än förut, så kan detta
i oeh för sig icke ha den allra ringaste
inverkan på varuprisens allmänna
höjd. Ty en lönestegring över hela lin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
