Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jen måste ju även höja lönerna inom
guldproduktionen, och det
finnes då intet skäl, varför den mera
skulle göra varorna dyra i förhållande
till guldet, än guldet dyrt i förhållande
till varorna. Eller rättare sagt, o m
ett sådant skäl finnes, så ligger det på
ett helt annat område, nämligen i
kapitalets och arbetets fördelning
på de olika produktionsgrenarna. Om
guldproduktionen kräver synnerligen
mycket kapital pr arbetare, jämförd
med all annan produktion, så skulle
faktiskt en allmän lönestegring också
ha en stegring av alla varupris till
följd (om än i långt svagare
proportion än lönerna stegrats); ty, såsom
man lätt inser, måste en lönestegring
alltid göra sig mest kännbar inom
sådana varubranscher, där arbetet är den
huvudsakliga eller enda
produktionsfaktorn. Men om det förhåller sig
tvärtom, så att guldproduktionen
faktiskt kräver mindre kapital pr
arbetare än genomsnittet av all annan
produktion, så är det alldeles visst, hur
eget detta än i förstone må låta, att
en allmän stegring av lönerna skulle
direkt föranleda en allmän eller
genomsnittlig sänkning av
varuprisen. I äldre tid utgjorde
guldgräva-rens hela kapital en spade eller hacka
och ett vasktråg (jämte möjligen
livsmedel för några veckor); under
sådana förhållanden är ingenting
vissare, än att allmän stegring av lönerna
(under eljest lika omständigheter)
skulle ha haft en allmän
varuprissänkning till följd; ty guldgrävaren
skaffade ju fortfarande endast fram sina
vissa guldklimpar om dagen, och finge
han nu icke mera varor än förut för
sitt guld, så hade han ju ensam bland
alla arbetare icke fått någon
löneförhöjning; sträckte sig åter lönestegrin-
gen även till lionom, vilket den ju i
längden alltid kommer att göra, så
måste lians guld köpa mera varor än
förut, d. v. s. alla varupris måste ha
sjunkit. Från denna slutsats torde
ingen undflykt vara möjlig. Faktiskt
kräver emellertid guldproduktionen i
dess moderna form (såsom
huvudsakligen gruvdrift) högst betydande
kapital ; om mer eller mindre än den övriga
produktionen må vara osagt; tills
vidare kunna vi ju antaga, att den
kräver relativt ungefär lika mycket, och
i sådant fall kommer en lönestegring,
även den starkaste, att lämna de
genomsnittliga varuprisen alldeles
oberörda.
Vad vi här sagt om arbetslönerna,
gäller emellertid på alldeles samma
sätt om kapitalräntan. Arbetsgivarna
må sammangadda sig i truster för att
skaffa sig oskäliga vinster på
arbetarnas bekostnad: på varuprisens
allmänna höjd liar detta icke det ringaste
inflytande; kapitalisten får helt enkelt
en större d e 1 av det för varan
betingade priset, arbetaren en mindre del,
det är allt. Cunctator far säkert vilse,
när han förmenar, att kapitalisternas
enda eller huvudsakliga medel att
skaffa sig hög vinst vore att skruva
upp prisen på de av dem tillverkade
varorna. Detta kan vara sant ifråga
om en enskild monopolistisk
sammanslutning, t. ex. vår egen sockertrust,
men blir absurt, om det skulle gälla i
det stora hela, ty alla kunna ju icke
göra vinster på allas bekostnad — vore
det riktigt skulle ju dessutom det i
guldproduktionen använda kapitalet
alltid få nöja sig med lägre vinst än
det övriga kapitalet, eftersom
guldproducenterna o mö j 1 i g e n kunna höja
priset på sin vara.
Vi ha hittills underförstått att pro-
16
Tiden n:r 8, 1911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
